Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Åttonde häftet - Ole Kruse. Af Axel L. Romdahl
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
OLE KRUSE
435
DETALJ AF SKISS TILL DEKORATIV VÄGGMÅLNING. 1905. Utförd för
skeppsredaren Werner Lundqvist, Göteborg.
tet. Han går inga genvägar och gör det
ej bekvämt för sig. Sakta växte den stora
duken »Livets træ» från den dag skissen var
färdig. Kompositionen öfverfördes icke
mekaniskt från det lilla till det stora
formatet utan omgestaltades på hvarje punkt efter
de ändrade betingelserna. Öfverallt
uppdöko svårigheter som måste besegras,
problem som väntade sin lösning ej genom
ett gordiskt hugg men genom tålmodig
eftertanke. Alla de brokiga tingen i taflan
skulle bringas in i en gemensam stil och
så att säga afskiljas ur den hvardagliga
tillvaron. När konstnären t. ex. skulle
utföra elefanten, gick han till ett menageri,
såg och tecknade, om och om igen. Men
hvem skulle tänka detta om djuret på taflan
med dess fullkomliga frihet från hvarje
spår af zoologisk saklighet. Snarast var
det väl så, att målaren måste studera
elefanten så grundligt för att riktigt få klart
för sig, hvad han borde utelämna såsom
det ytligt karaktäristiska och hvad han
borde behålla såsom det symboliskt
värdefulla och suggestiva. Den verklige
sym-bolikern måste fördjupa sig i verkligheten
och dra ut dess kvadratrötter, och på
samma sätt den verklige dekoratören.
Ole Kruses verk har flera etapper. Det
är lätt nog att följa honom till en början.
Landskapen från Djurgården äga en spröd
poetisk tjusning, som ingen kan undgå att
förnimma, en utsökt ton och en känsligt
enkel teckning. Seglora kyrka, utförd
medan Kruse sysslade med
dekorationsmålning på en herrgård ett stycke ifrån det
gamla Västgötatemplet, ger den mest
koncentrerade stämning af svensk landskyrka,
af bondsk barnafromhet. Akvarellen visar
oss den trefna och hederliga exteriören men
tillika äfven det inres bildvärld, takets
målningar och läktarens apostlar. Det är
kyrkan såsom ett barn skulle drömma den
en söndagsnatt. Man drömmer med och
drömmer ej bära bild och färg men bön
och psalm, hela den fattiga
landsgudstjänstens rikedom af trohjärtad poesi.
Redan är gränsen öfverskriden mellan
verklighet och dikt. Seglorabildens teknik
och stil utesluter all naturalism.
Nu bär det allt längre från de kända
vägarna och stannar ej förr än vid »Livets
træ», »östan om sol, västan om måne».
Hur många följa ända dit? leke är det
PRINSESSORNA. MOTIV FRÅN
DJURGÅRDEN. AKVARELL. 1898.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
