Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Nionde häftet - Hvad utländska resenärer sagt om Sverige. Af Kerstin Hård af Segerstad
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
HVAD UTLÄNDSKA RESENÄRER SAGT OM SVERIGE 459
BROLLOPSM ALTID.
LAVERING TILL MAGALOTTIS RESESKILDRING 1674.
/ Statsarkivet i Florens,
afton i ett gathörn i Uppsala,
fullkomligt tysta. Han väntar ett resultat af
denna samvaro, men plötsligt går hvar
och en åt sitt håll, utan att yttra ett
ord. Bellessort har dock bättre än äfven
Marmier förstått tystnadens betydelse för
svenskarna. » Vh, säger Bellessort, »tycka
om att vid slutet af hvarje festligt samkväm
se hvarandra utbyta reflexerna af de
sista gnistorna och de sista blixtarna.
De släcka ljusen för att ej längre se
utan gå in i sig själfva och i det
gynnande mörkret gemensamt njuta en
dunkelt förnummen tjusning af ett
bortdöende ackord.»
Denna förståelse af den svenska
naturens själ gör att Bellessort med
intresse studerat och väl förstått Selma
Lagerlöf. »Hennes vackraste gåfvor äro
folkliga naturgåfvor förhöjda till snille»,
är ett af hans uttalanden om henne.
»Hon smyger sig in», säger han äfven,
»i de mest tillbommade hjärtan, till dess
att deras hemliga poesi får flyktig form
och strömmar fram.» Genom henne blir
man varse, att »norrskenet och
midnattssolen också ha sina fantaster», liksom
man lär känna »de skandinaviska
själarnas bondskt impulsiva råhet.» Hon
visar äfven på svenskens djupt religiösa
läggning, och Bellessort förbinder i denna
punkt sin skildring af Selma Lagerlöf
med ett ingående kapitel om svensk
religiositet, bakom hvilket ligga
grundliga studier af exempelvis
Læstadianis-men. Jag vill icke säga att Bellessort,
van vid katolicismens skönhetsmoment
som han är, alldeles kunnat intränga i den
svenska religiositeten, ehuru han gör flera
träffande iakttagelser. Men visst är, att
han förstått det svenska fantasi- och
drömlifvet, som hos honom finner full
sympati.
En riktig föreställning äger han ock
om den svenska råheten, för hvilken han
ryggar tillbaka, vare sig han finner den
på gatan eller hos en stor författare.
Därför, för hans råhets skull, har Bellessort
ej kunnat förmå sig att studera
Strindberg, det synes tämligen säkert. Och
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
