Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Nionde häftet - Oscar Montelius. 70 år den 9 september 1913. Af Oscar Almgren
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
OSCAR MONTELIUS 477
S. PAULSGATAN MED DET HUS, DÄR OSCAR MONTELIUS BOR. AKVARELL AF
G. SJÖSTEDT. 1907. Tillhör f. d. riksantikvarien O. Montelius.
iroduction des métaux. Denna del, som
omfattar norra Italien, följdes 1905 af två
digra planschband för mellersta Italien
(särskildt de etruskiska fynden); ett af
de därtill hörande textbanden har senare
utkommit. Detta arbete är helt och
hållet deskriptivt, med geografisk
indelningsgrund; efter mellersta Italien skall
turen komma till halföns södra del och
till det fyndrika Sicilien. Först därefter
kan den systematiska afdelningen komma
till utarbetande.
Själfva systemet bar ju dock sedan
länge förelegat klart för Montelius själf,
och vid British Association’s möte i
Liverpool 1896 förelade han det för
första gången offentligt; föredraget
trycktes i starkt sammanträngd form, på 6
sidor, med typplanscher och tabeller som
bilagor och hufvudsak. Det väckte
diskussion och åtskillig gensägelse, sär-
skildt från de klassiska arkeologerna,
hvilkas invanda kronologi det totalt ref
upp. Alltmer trängde sig därför i
förgrunden behofvet af att en utförligt
motiverad framställning af hans italienska
kronologi snarast blefve utgifven. Det
är den som nu föreligger i det i början
omtalade arbetet på tyska, hvilket med
fullt skäl kan betecknas som hörnstenen
i den fasta grund Montelius lagt för
Europas förhistoriska kronologi.
Den vetenskapliga diskussionen om
detta arbete har ännu ej hunnit komma
riktigt i gång — det är ett betydande
arbete redan att grundligt sätta sig in i
ett verk med så rikhaltigt och så
koncentreradt innehåll. Man vet därför
ännu ej riktigt, hvad de klassiska
arkeologerna nu säga. Man vet ännu ej, om
t. ex. den kritiker, som en gång efter
två dagars ifriga diskurser med Mon-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
