Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Nionde häftet - Något om modern journalistik i Amerika. Af Eira Hellberg
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
494
EIRA HELLBERG
Den politiske har ögnat på
dagstidningarnas ledare och ger sig af till
hotellen, där han vet, att politikerna bruka
hålla till.
När de löpande sakerna äro klarade,
samlar cityeditorn sina klipp och
anteckningar och åker upp ett par våningar
till sin chef, hvilken har att med
kombinerad affärs- och journalistsynpunkt
leda maskineriet. Mr Van Ända är en
liten vänlig man som med ett
förvånansvärdt lugn reder sina härfvor. Det var
han som skaffade Times monopol på
Pearys artiklar, anordnade en biltäfling
rundt jorden, engagerade flygare för
Atlantflygningen och för öfrigt är fader
till de stora och populära idéer, som
utan att vara sensationella endast för
sensationens skull sprida Times i
tusentals hem i Staterna.
Härifrån utgå dagens större
journalistidéer och göres en förberedande lista
upp. Vid half tvåtiden vet cityeditorn
så pass mycket om sina utsända
reporters framgång eller misslyckande, att han
kan bege sig till samtliga
afdelnings-redaktörers sammanträde med mr Miller
och mr Ochs och där ge sina besked.
Den utländska afdelningens redaktör,
societetseditorn och annonschefen
diskutera under någon timma kommande
dags nummer, hvarvid det icke minst
svåra föreligger: att stryka stoffet.
Allmän lunchhvila för en timma tager
därefter vid.
Så fortgår det hela dagen. Hvarje
ny tidning, som kommer, förändrar, ger
tillägg eller subtraktion i planen. En
idé befinnes redan utnyttjad, en nyhet
tillkännagifver en afslöjning redan skedd,
en undersökning förekommen. Allt
arbete som nedlagts på dessa uppslag är
att anse som bortkastadt. Ny idé, nytt
arbete, ny plan.
Reporterna komma och gå, hacka fram
sina artiklar på sina maskiner, lämna
manuskriptet till de två redaktörer, som
ha att svara för stilisering och språk, och
försvinna.
Det material, som sålunda under
dagen samlats, ger cityeditorn vid sin
bortgång klockan sex till nattredaktören,
som sedan har att »komponera» numret.
Stoffet växer hvar minut, nattredaktören
gör en kvarts spalt af hvad som skrefs för
en hel. Han har för sin del att göra hela
blandningen lagom kryddad. Han sätter
rubrikerna — som i Amerika är en konst
för sig — och korrigerar uttrycken,
hvarefter det går till sätteriet. I korrektur
går det sedermera upp till någon af
de båda tjänstgörande
hufvudredaktö-rerna.
Hur man skaffar sig nyheter är något
rätt lustigt. I Amerika köper man allt.
Man köper portvakten för att få veta
tiden, då en svårträftbar herre kommer
eller går öfver tröskeln. Man köper
hisspojken för att få veta, om han är ensam
eller ej. Man köper kontoristen för att
bli anmäld, och man kan ibland betala
några hundra dollars för en intervju med
mannen själf.
Det var en afton med eldsvåda i
nedre New York. En gammal
skyskra-pare på tolf våningar.
Res ned och tag reda på det,
kommenderade natteditorn. Jag tror femtio
dollars räcker för den där historien.
Jag följde med den manlige
reportern, nyfiken på hvartill femtio dollars
skulle användas. Ankomna till
brandplatsen ropade denne hastigt. — Tag
på er del beskrifning af sceneriet först.
Vänta på mig bakom ångsprutan.
Där skockade sig människorna bakom
poliskordongen, brandsoldaterna klängde
som apor uppför den brinnande jätten,
spännande mellan sig tältdukar för de
kvinnor och barn, som ej kunde rädda
sig i hissar och trappor. Där flög ned
en fattig kvinna med en liten baby i
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
