Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Nionde häftet - Något om modern journalistik i Amerika. Af Eira Hellberg
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
NÅGOT OM MODERN JOURNALISTIK I AMERIKA 499
NEW YORK TIMES. EN AFDELNING AF MASKINSÄTTERIET.
Ombord voro ljusen släckta. Endast
i masterna, å kommandobryggan och
genom några lägre kajutfönster lyste
ljuspunkter.
Det var en obeskriflig känsla af
ohygglighet, som krop öfver en, grep och enade
alla i en andlös spänning. Man kan nog
aldrig mer än en gång i lifvet upplefva
en sådan känslans intensitet.
Ångaren stannade innan den nådde
piren. Titanics lifbåtar sänktes och
fördes undan i mörkret.
Och så gingo minuterna — korta,
halfhöga kommandoord, rassel och en-
staka dunk från maskinen — tio, femton,
tjugu minuter, en hel halftimme. 9.35
låg kolossen ändtligen stilla och förtöjd
vid kajen.
Det var fortfarande tyst inne i dockan,
men man kände, att bristningen måste
vara nära.
Tvåhundra tullvaktmästare bildade
häck från båten in bland folket och mellan
deras led lades landgången ut.
En man sprang ned på den. En stor
rödhårig jude, vacklande som en drucken,
fånigt leende, försvann i mängden. En
minuts väntan. Därnäst kom en ensam
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
