- Project Runeberg -  Ord och Bild / Tjuguandra årgången. 1913 /
506

(1892-1945)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Nionde häftet - Några moderna engelska författare. Af E. Gadolin-Lagerwall

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

S"06

E. GADOLIN-LAGERWALL

Marryat eller Cooper. Men lifvet omkring
honom med alla människosamhällets
spörsmål griper honom mer och mer, hans
fantasi rör sig ej mera bortom tid och rymd,
den drömmer om att skapa en ljusare värld
åt lyckligare människor, en värld där icke
så mycket skall vara lämnadt åt
tillfälligheter, där icke så mycken oordning skall
råda, så många krafter gå till spillo. Han
blir socialist; men hans Utopia ger oss
intet Marxistiskt samhälle. Staten i »Utopia»
är nog också mycket centraliserad och
kontrollerande, men de styrande äro ej hela
folket, utan en kast af de öfverlägsnaste,
etiskt och socialt högst stående, det
allmännas tjänare och därför dess herrar.

Vi kunna i Wells produktion — han
har skrifvit ungefär 33 volymer — särskilja
fyra typer: de första vetenskapliga
fantasierna som War of the Worlds, The
Time-Machine ete.; gripande, enkla skildringar
af ett människoöde, såsom Love and M.
Lewisham och Kipps\ den tendentiösa
sociala verklighetsromanen: Tom Bungay,
där han i tillblandaren af en
humbugsmedicin och storjobbaren Ponderevo skapat
en typ lika lefvande som någonsin en af
Dickens’ gestalter, och The New
Macchiavelli, där på ett mästerligt sätt hela det
politiskt och socialt arbetande London
skildras, och där man tycker sig höra
Englands politiska hjärta slå-, och så till sist
hans rent sociologiska och politiska
arbeten. Dessa senare äro fem, Anticipations,
Mankind in The Making, A modern
Utopia, The Future in America, först
utkommet som resebref och på ett särdeles
intressant sätt belysande de allvarstunga
problem det nya landet har att lösa, och
First and last 21hi?tgs. Kanske det minst
lästa, men ojämförligt det mest
tankeväckande och djupa, är detta sistnämnda verk:
First and last Things — ett det 2o:de
århundradets Confession d’un enfant du
sié-cle, en bok så fri från förutfattade åsikter,
så mänskligt öppen, så kritiskt försiktig
och samtidigt genomglödgad af en så varm
tro på den enskilda individens och det
mänskliga samhällets möjligheter, att blott
få verk i hela vår samtids litteratur kunna
mäta sig därmed. Han börjar med en
kritik af den heliga logikens lärosatser och
af det mänskliga tankeinstrumentet, men
allt detta i praktiskt och ej i filosofiskt
syfte — filosoferna taga honom ej på all-

var, emedan han ej hör till deras skrå, och
huru kristallklar än hans framställning är,
går den stora tankelata allmänheten
ointresserad öfver till lättare lektyr.

Hvad som gör Wells’ skrifsätt så
fängslande, är att man i hvarje rad skönjer den
högt kultiverade anden. Och det är främst
hans grundliga naturvetenskapliga studier
som verka föryngrande på språket, som
gifva lifvets varma färg åt hans bilder och
rymd och vidd åt hans perspektiv. Men
— och det är ett märkvärdigt »men» om
en man med hans höga kultur — det är
som vore han etiskt färgblind. Hans
känslolif är lika odifferentieradt, blindt,
primitivt som hans tanke är subtil; han,
som intellektuellt analyserar och väger med
de känsligaste vågar, för honom existera
etiskt blott några få nyanser. Och fastän
hans personer äro lefvande, varma, fulla
af entusiasm och idealer, är det deras
etiska blindhet för nyanser som alltid stöter
läsaren tillbaka. »Wells is a cad», säger
engelsmannen — »cad» antitesen till en
gentleman. Skulle det verkligen förhålla
sig så, att en stor hjärna kan födas
spontant, men att det fordras generationers
trägna själfarbete för att alstra etisk kultur?

Galsworthy, fastän till åren knappast
mycket yngre än Wells, är betydligt yngre
som författare — jag tror hans första
arbeten utgåfvos 1904. Den nye Meredith,
säger man. Och dock är Galsworthy
något helt annat.

Det finnes under olika tidsskeden olika
riktningar i hvarje form af utveckling, också
i det mänskliga språket. Och under »The
Victorian era» voro det engelska språkets
riktlinjer klarhet och pregnans,
kännetecknande de båda områden, som då voro
stadda i sin största utveckling —
affärs-lifvet och den vetenskapliga forskningen.
Men det saknade smidighet för subtila
själsanalyser, för hvarje filosoferande som
ej liksom Spencers var byggdt på konkreta
fakta. Hela denna tids f. ö. rätt fattiga
problemlitteratur vittnar därom, och främst
dess störste, genialiske representant,
Meredith. Hans språk är tungt, ovigt; vid
mera invecklade spörsmål får läsaren hjälpa
till, liksom vara närvarande vid födsloakten
och plocka bort höljena kring idén. Det är
ett mödosamt arbete, men ett af de få fall,
där dygden får sin belöning. Då det
emellertid i världen ej finnes mycket af den

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Jul 3 21:58:44 2016 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/ordochbild/1913/0549.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free