Ord och Bild / Tjuguandra årgången. 1913 / 594 (1892-1951) Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
	Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Elfte häftet - Gustaf Janson. Af Ruben G:son Berg

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>

Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

MOTIV FRÅN NYBERGS GRÄND. AKVARELL AF A. T. GELLERSTEDT. 1895.

— se bära på den oändliga listan med
Balzacs böcker, af hvilka icke hvar femte
är litterärt betydelsefull, utan att denna
massa skräp inverkar på bedömandet af
hans storhet — skapar naturligtvis en
mängd verk af endast dagsintresse och
dagsländelif. Allt beror på om han kan
hålla sina betydande arbeten, dem som
han ägnar hela styrkan af sin ingifvelse
och helgdagarna i sitt lif, fria från denna
tillfälligheternas och det godtyckligas rost.
Det är det afgörande för hans rang som
konstnär.

Ingenting bevisar bättre, hvilken stark
begåfning och hvilken spänstig karaktär
Gustaf Janson ägde, än att han förmådde
bevara, ja höja och fördjupa sitt
konstnärskap allt under ett uppslitande arbete
för att kunna lefva af sitt författarskap.
En svagare vilja, en mindre ideell
läggning hade naturligtvis gifvit vika och
uteslutande lagt an på det mera lönande —
förströelseromaner utan alla konstnärliga
kraf. Ingen hade haft en jämnare bana
på det området än Janson. Ett
outtömligt förråd af ämnen och motiv, en
synnerligen rik och omfattande beläsenhet,
en outtröttlighet i att intressera sig
för olika företeelser inom nutidslifvet
likaväl som under flydda historiska epoker
och slutligen en rask och rik fantasi stodo
till hans förfogande. Han var afundsvärdt
helgjuten och harmonisk som
människa, och det präglade hans verk med
trygg objektivitet. Och likväl slog han
sig inte till ro med vunna segrar utan
sträfvade oförtrutet efter högre resultat.
Han upprepade sig aldrig, sedan väl
läroårens tid var förbi, och han var ständigt
verksam i nya motivkretsar, med nya
uppslag. Stadd i utveckling alltjämt, var
han vid sin bråda död vid 47 års ålder
alltjämt en ung och »lofvande» författare,
som man kunde vara viss om hade sina
bästa verk oskrifna. Både i behärskningen
af en större kompositions teknik
och stilens ans visade hans senaste stora
arbeten afgjorda framsteg, och hans

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>