- Project Runeberg -  Ord och Bild / Tjuguandra årgången. 1913 /
637

(1892-1945)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Tolfte häftet - De nye Hofteatre i Stuttgart. Af Carl Behrens - Trafvenfält. Skizz af Gustava Svanström

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

DE NYE HOFTEATRE I STUTTGART

637

Hallens »Valdemarsskatten». Svenske,
saavel som danske og norske Operasangere
har været og er engagerede eller Gæster
ved disse Teatre. Holger Drachmanns og
Gustav Wieds Dramaer og Lystspil er
i vore Dage spillet i Stuttgart som i
Fortiden Oehlenschlägers Tragedier og
Holbergs Komedier.

Stuttgarts Teatre vil da fremtidig

JPP- <k^|ET ÄR EN lördagskväll midt
II ^VrM * brinnande värmeböljan.
fe)I JPj] Torparen sitter hopsjunken
^- ^^f på sin grå farstutrappa. Inte
den minsta luftning fläktar öfver hans
bruna ansikte eller svalkar huden genom
hans bomullsskjorta.

Det enda, som gör intryck af kraft,
är när han spottar brunt, så att det
flyger lång väg bort öfver det
kortgnag-da gräsets sammet.

Nedanför honom sluttar det gröna
backlandskapet med nyslaget hö i hässj
ornäs mörka längor. De spegla sig i
älf-vattnet, där spegelbilden suges sönder af
små kalla hvirflar, som breda ut sig i
krusningar och glida undan fort, fort.

I solnedgången ha molnen tagit
skepnad af hvitlockiga änglahufvuden öfver
en blå mur. Men ännu lyser solen fram
mellan änglahufvudena och blixtrar och
brinner i det glidande vattnet.

Då och då låter en svagt mullrande
röst höra sig bakom muren.

Torparkäringen kommer ibland farande
ut i förstugan och mumlar någon-

være et værdigt Maal for enhver nordisk
Teaterleders, Sceneinstruktørs eller
Skuespillers Studium. Og den Dag kan
sikkert komme, da man ogsaa udenfor
Tysklands Grænser, naar nye monumentale
Teaterbygninger skal rejses, vil søge at
drage Gavn af en Kunstner som
Professor Max Littmann med hans
langvarige Erfaring, faste Haand og øvede Øje.

ting om den, som alltid vet att spara sig
och sluta sin dag i god tid.

Men torparen sitter som lamslagen
och gitter inte ens lyfta på ögonlocken.
Först när hon är borta igen, flyttar han
litet på blicken och låter den glida öfver
till andra sidan af älfven.

Där hugger en dalsänka som en
svart skugga in i den höga stranden.
En trång däld fylld af granskog, som
lämnar rum för en remsa grå sand med ett
par kölbåtar uppdragna vid vattenbrynet.

Först syns där inga andra lefvande
varelser an svalorna, som flyga så lagt,
att de nästan doppa vingarna i det
rinnande vattnet.

Men så dyker en mänsklig figur upp
vid båtarna. Han skjuter ut den ena
af dem, och trots det han hugger i och
ror af alla krafter, drifver båten med
strömmen och landar ett litet stycke
längre ned, där en annan dalskåra
springer in bland niporna.

Med någonting i handen, som liknar
en gammal bukig nattsäck, försvinner han
in i älskogen.

TRAFVENFÄLT

Skizz af GUSTAVA SVANSTRÖM

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Jul 3 21:58:44 2016 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/ordochbild/1913/0692.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free