Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Första häftet - Vittra storhetsminnen. Kvinnliga minnesbilder från Geijers och Tegnérs tid. Af Erik Hedén. I
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
VITTRA STORHETSMINNEN
9
Det är emellertid icke de pittoreska
smådragen som gifva mest i här
om-handlade böcker. Alla böckerna och
framför allt Malla Silfverstolpes äro
betydande nog att gifva ett längdsnitt
genom tidens andliga utvecklingshistoria.
Mallas personliga minnen taga just vid,
då den gustavianska tidens
blomstringstid var slut, och hennes fullständiga
anteckningar fortsätta till början af
1830-talet, då Uppsala-romantiken, försonad
och sammansmält med de klassiska och
»götiska» strömningarne, stod på
höjdpunkten af inflytande. Tyvärr föreligga
endast strödda meddelanden från
brytningsåren kring Geijers affall. Där tager
i stället fru Hamilton Geete vid, men det
hade varit af oskattbart intresse att se
slitningarne spegla sig just hos Malla,
själen och bandet för kretsens
roman-tiskt-konservativa element.
Alla böckerna röra sig just inom det
då för tiden mest kulturbärande
sam-hällslagret, det lager som omfattar dels
den mer kulturvakna adeln, dels den
högre bildade medelklassen. Nu för tiden
är det adliga elementet långt mindre
framträdande och i hvarje fall mer
tillfälligt inom det kulturledande
samhällsskiktet. Penningintrésset har eröfrat dess
makt och öfvertagit dess anspråk. En
viss skillnad kan skönjas redan vid
jämförelsen mellan de här omhandlade
minnesverken. Malla Silfverstolpe tillhör själf
adeln och ser länge allt från dess
synvinkel. Hennes mormor låter henne ej
gifta sig med en oadlig. Detsamma
gäller om Martina von Schwerin, dock med
den viktiga skillnaden, att hon
personligen utgått från den rika
köpmansklassen, hvilket bör tagas med i räkningen,
när man skall karaktärisera hennes väsen
och stil; dock hör man alls icke af
hennes ursprungliga omgifning i hennes
bref om kulturspörsmål. / sobiedgången
återigen rör sig närmast inom medelklas-
sen. Adeln skymtar som något
utomlig-gande med sina bördsanspråk, som
hotande skjuta sig emellan Agnes Geijers och
Adolf Hamiltons kärlek, men som den ej
vill själf vidkännas, och som den äfven i
sak måste uppgifva. Tyngdpunkten i
samhället har synbart förskjutit sig.
Den gustavianska eller rättare den
efter-karolinska adeln var den franska
kulturens bärare. Franska var det enda
språk som en bildad dam nödvändigt
måste lära sig, men så skrefvo också
både Malla och Martina språket flytande.
Fransk var naturligtvis i öfvervägande
grad läsningen. Flertalet af de författare
Malla med ungdomligt läsnöje studerade
äro nu glömda eller dömda som
obetydande. Främsta platsen i omtyckthet
och litterärt inflytande synes ha tillhört
madame de Genlis. Fjorton år gammal
(1796) läste Malla Rousseaus Emile,
half-förstådd men lockande; i det fallet
behöfde Malla ej senare se sin gamla smak
klandrad af Uppsalavännerna, allra minst
af Geijer. Madame de Stael nämnes som
läst första gängen 1807, då tyskan
Amalia von Helwig lånade Malla Corinne.
Engelska började Malla också läsa tidigt;
redan vid 14 års ålder arbetade hon med
Miltons Paradisc lost. Den brist på
humoristiskt sinne hon erkänner hos sig
själf gjorde ju en stor del af den
engelska litteraturen främmande för henne.
Först 1821, då hon redan bodde i
Uppsala, fick hon på allvar lust för närmare
studier däri genom den engelska
romantiken och Walter Scott. Den senare
lästes med stor hänförelse i hennes krets
på 1820-talet, dock i tysk öfversättning.
Byron anslog senare hos henne en
känslig sträng, när hon läste honom under
sina på själslidande rika år i slutet af
1820-talet. Han fann öfverhufvud inom
Uppsalakretsen ett erkännande, som ej
blef mindre vardt därigenom, att man
väl kände den stora skillnaden i lifs-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
