Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Första häftet - Vittra storhetsminnen. Kvinnliga minnesbilder från Geijers och Tegnérs tid. Af Erik Hedén. I
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
12
ERIK HEDÉN
henne. Är 1823 omtalar hon med en
oförställd beundran, som hennes
minnestecknare synes dela, sin mans svar på
en syndig grannes undran, om ej
döttrarna skrattade åt sin
konfirmationsundervisning: »Min herre, vara döttrar
skratta åt ingenting!»
Malla Montgomery växte upp i en
omgifning, hvilken såg
i/OO-tals-skep-tiskt på mycket i den nedärfda
religionen och tog resten som någonting gifvet,
hvilket borde ägnas en lämplig vördnad
men ingalunda få störa sinnets trefnad.
Redan vid femton, sexton års ålder läste
hon tvifvelsskrifter och försjönk i
allvarligt grubbel däröfver. Hon återvann tro
och tillförsikt men på
upplysningsreligiositetens grundval. Hon gick i kyrkan
med mer eller mindre behållning, hon
läste till skrift utan att gripas. I hennes
dagbok förekomma många moraliska
maningar och motton men sällan någon
religiös. Aret 1804 öppnar hon med en
gudsundergifven strof men tillägger i
minnesanteckningarna, att hennes bön ej
var kristligt undergifven, och att hon ej
rätt visste hvad det ville säga att vara
kristen. Först under 1812 sker
omslaget. Hon finner då, skrifver hon, i
religionen undergifvenhet, evighetshopp och
förtröstan pä en barmhärtig fader. Hon
behöfde undergifvenhet och tröst, sviken
som hon var både på hoppet om en stor
kärlek och hoppet att bli mor. Men det
vore orätt att fatta hennes sinnesändring
blott som en fantasins sökan efter
ersättning för hvad lifvet ej gaf henne.
Det fanns hos henne intet af den
mysticism eller pietism som brukar utmärka
en så tillkommen religiositet. Hon
förblef alltid i viss mån på trons område
ett upplysningstidens barn. Det är
ingen tillfällighet, att när hon klandrar sin
ungdoms ofullkomliga religiositet, faller
hon omärkligt in i ett försvar därför. »Den
* Se Atterboms bref till sitt fästmö, anm.
naturliga enkla gudsfruktan», skrifver
hon, »som i bönen söker sin fader i
nödens stunder och hembär honom
tacksamhetens offer för hvarje glad dag, var
den enda hon inom sig rätt kände.»
Hon omtalar emellertid från 1825
med förtrytelse, hur hon hörde den förr
så beundrade A. F. Skjöldebrand fälla
lätta kvickheter öfver religionen. Den
krets, den Uppsalakrets hvari hon då
kommit in, var innerligt och uppriktigt
religiös. Särskildt gällde detta
Atterboms närmaste omgifning. Hans kusin
Kernell, den vackre, estetiskt förfinade
Bellmanssångaren, ville af hela sin själ
bli präst. Det enda andliga intresse åt
hvilket Atterboms fästmö Ebba af
Ekenstam i sina bref till honom* kan
själfständigt ge ord är det religiösa. Hennes
bröder, hvilka studerade till helt
världsliga yrken, bådo att få vara med, när
de båda förlofvade hvar morgon läste
samma kapitel ur bibeln. Geijer åter var
visserligen lifvet ut varmt och
öfverty-gadt kristen, men han kunde dock aldrig
gå så helt harmoniskt upp i denna tro
som hans flesta vänner. Det
bångstyriga i hans väsen förnekade sig icke
heller här, ehuru det till en början tog
formen af ett skarpt polemiskt framhäfvande
af det — åtminstone skenbart —
ortodoxa. Malla Silfverstolpe fick erfara det.
Hon yppade för Lindblad och Geijer
vid ett tillfälle under deras gemensamma
tyska resa (1825) sin glädje att med
barnslig förtröstan jämt kunna nalkas Gud.
Men svaret blef ytterst barskt. Båda
herrarne och särskildt Geijer förklarade
genast denna tillit förmäten. Fruktan
för Gud vore den känsla, som borde
råda hos den usla, syndiga människan.
Hur kunde man tro det lätt att blifva
salig, hvilket vore lifvets svåraste
uppgift! Af högsta psykologiska intresse är
att Geijer fann Mallas villfarelse bottna
Ord och Bild 1912 s. 510 ff.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
