Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Första häftet - Aforismer. Af Vilhelm Ekelund
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
AFORISMER
af vilhelm ekelund
ET FANNS DIKTARE och
filosofer som hela världen
kallade sjuka — medan de gjorde
världen frisk. Men den
vederläggningen accepterades aldrig.
Att Leopardis pessimism är shocking,
Anatole France’s ej, beror däraf att
Leo-pardi är en original, ett geni, France
en god belletrist.
Att det aldrig fanns någon kritiker
i Sverige beror väl på svenskarnas brist
på moralisk energi. I Tyskland, den
moraliska energiens hemland, finns
det i denna stund nära ett dussin
kritiker och essayister af rang. Därför har
Strindberg verkat endast i Tyskland.
Det bästa som är sagdt om Strindberg
är sagdt af en tysk, Julius Bab.
Snabbhet och eldighet skapar
moraliskt ambitionscentrum, den djupaste
lycka i ett mänskolif. Utan snabbhet
ingen renhet. Hos Carlyle, Nietzsche,
Strindberg: den stormande snabbheten.
Hos Goethe och Emerson: den lätta
sväfvande snabbheten.
Nietzsche: Philologica. i>Der grosste
Prosaiker des Jahrhunderts, Leopar di.»
Så där lät det alltså den gången!
(På 70-talet.) Äfven Nietzsche var naiv...
Ty kom inte och tala om stil såsom
något för sig fristående. Var det dålig
stil i Leopardis lif och världssyn, som
Nietzsche fort nog kom underfund med,
så var det heller ingen stil i hans
skrifsätt. Men för att se detta rätt — på
hvilken svindlande höjd måste man ej
befinna sig!
»Gabriel Schillings Flucht.» För
något år sedan läste jag Babs artikel
om denna bok. Öfverraskad, men ej
öfvertygad. Jag finner nu också, att min
misstanke besannar sig. Bab hade själf
— såsom god essayist — diktat till
dikten just det, som jag mycket riktigt
ej tilltrodde Hauptmann. Ty den
verklige essayisten är diktare och begagnar
såsom sådan motiven. Äfven på ett
fattigt motiv gör han en god dikt. Här
var det sköna hafssceneriet, den
sönder-gångne konstnärens själfmord — — en
stor idé lyste till (ingalunda uttryckt af
den saftlöse Hauptmann): en stor olyck-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
