Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Första häftet - Gustaf Vasas förlorade triumftaflor på Gripsholms slott. Af Nils Östman
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
GUSTAF VASAS FÖRLORADE TRIUMFTAFLOR PÅ GRIPSHOLMS SLOTT 25
II (HÖGRA SIDAN). BRUNKEBERG.
raka näsan, mustascherna och skägget,
allt finns både på oljefärgsporträttet och
tafla IV, och tillhör det karaktäristiska
lilla trinda hufvud, som Per Brahe
beskrifvit i sin krönika. På de öfriga
kopiorna, med undantag af II, se vi samme
man, men porträttlikheten har lidit mer
eller mindre.
Överensstämmelserna mellan
konungens dräkt på Bincks porträtt och på
akvarellerna gifva en antydan om tiden
för taflornas tillkomst. Binck målade
Gustaf Vasas porträtt 1542, och under
1540-talet torde äfven de fem taflorna
på Gripsholm hafva målats. Ingenting
motsäger men mycket styrker detta.
Man har i behåll ett bref från Gustaf
Vasa till Olavus Petri, skrifvet från
Kalmar den 5 augusti 1541. Det är det
bekanta brefvet, hvari han bjuder honom
att skrifva sin och sin regerings historia.
Konungen räknar upp de händelser, som
särskildt skulle behandlas, såsom
Kristiern Tyranns förhållande till Sverige
och Gustaf, befrielsekriget, stämplingarna
mot konungen, den lybska fejden,
upproren m. m. Och i slutet tillägger han:
Och äre vij til sijnnes att låta vår
målare förmåla sama hijstorier eller
crönicher.
Impulsen såväl till krönikan
som taflorna hade han efter allt
att döma fått från de tyskar, som
1539 börjat hjälpa honom med
rikets förvaltning. I utlandet hade
flera dylika arbeten sett dagen. En
beundrare af konung Karl den
djärfve af Burgund hade gjort en
bok i ord och bild om hans bragder.
Till denna anslöt sig kejsar
Maximilians bekanta triumfböcker, hans
storartade, textförsedda
träsnittsföljder såsom äreminnen öfver
honom själf. En dylik bildkrönika
sökte Gustaf Vasa åstadkomma, och vi
äga ännu utkast härtill. Ehuru ingen
undersökning om den föreligger, är det likväl
tydligt, att den bör sammanställas med
de triumfplaner, som konungen uttalade
i brefvet till Olavus Petri. Men
storvulen och konstälskande som han var,
ville han se sina upplefvelser på målade
taflor.
Krönikan blef aldrig till, ty Olavus
Petri var ej den som skref på befallning.
Men det mötte icke några oöfverkomliga
svårigheter att få en villig målare. Värre
var det måhända att få en med förmåga.
1540 hade konungen tagit i sin tjänst
den unge Anders Larsson målare. I
december 1541 fick han af Kristiern III
låna dennes berömde hofmålare Jakob
Binck, som stannade här något längre
än hans herre tillåtit eller till hösten
1542. Den 21 juli detta år skref Gustaf
Vasa till Reval efter »mäster Casper
conterfeijer», förmodligen för att få en
ersättare för Binck, men Casper synes
icke hafva hörsammat kallelsen.
Omedelbart efter brefvet om
triumfplanerna gör konungen således energiska
ansträngningar för att få en skicklig
målare. Afsikten torde vara tydlig: han
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
