- Project Runeberg -  Ord och Bild / Tjugutredje årgången. 1914 /
51

(1892-1951)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Första häftet - Klas Fåhræus’ bostad på Lidingön. Af Nils Hammarstrand

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

KLAS FÅHRÆUS’ BOSTAD PÅ LIDINGÖN 67

STORA TERRASSENS HÖRN MED KINESISK STENLYKTA.

hällar, grå och rödskiftande,
sammanfogade till en praktfullt storskuren
mosaik, i hvilkens breda fogar gräset lyser.
Man får ett intryck inte bara af skönhet
utan äfven af gammal kultur och historia,
utveckling och förädling. Man söker
bland sina minnen och kommer tillbaka
till den enkla, gamla gården i någon
svensk landsbygd, där man såg gräsets
matta, fastän mindre ansad, lysa lika
frisk och vid mellan grind och
förstu-kvist. Äfven kalkstenshällarna känner
man igen från fordom. Man har sett
dem någon gång, blankslitna af
århundradens regn och klackar, framför
yttertrappan på ett gammalt herresätes
gårdsplan eller i en trädgårdstäppa, där de
täckte gången mellan väggen och
syrén-häcken. Det är gamla skatter, gräfda
fram ur glömskan och utvecklade till
nytt lif.

Den låga stödmuren af granit, täckt

med kalkstensplattor — framme vid
terrassens kant — har säkert också gamla
anor. Den begränsar rummet utåt, icke
stelt och rakt, utan i en smidig kurva,
som följer berghällens kontur. Öfver en
bred kalkstenstrappa stiga vi ned på
ett lägre plan. Här är en smalare
terass. Furor växa här, och anordningen
är friare. Öfvergången till naturen gör
sig tydligt märkbar. Ännu några steg,
och den skogbevuxna strandens branta
stup börjar nedanför den låga
stödmur, som är arkitekturens sista ord åt
detta håll.

Vi vända åter ögat mot byggnaden
för att få en öfverblick: hela
anläggningen ligger inför oss med sin vackra
förening af frihet och sträng stil. Redan
vid ingången till gården ha vi beundrat,
hur arkitekten skapat en sluten entré,
en friluftsvestibul, genom två
framspringande, böjda flygelmurar, som omsluta

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 13:54:12 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/ordochbild/1914/0067.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free