Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Andra häftet - Sergel och antiken under de romerska studieåren. Af Harald Brising
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
IOO
HARALD BR1SING
Barberiniska faunen, denna stort sedda
bild af ruset, är försjunken i slummer
och kommer att så förblifva intill världens
ända. De liggande faunerna i Vatikanen
och Neapel äro så beskänkta af drufvans
safter, att de väl kunna sprattla ännu
med de slappnade lederna, men icke resa
sig. Den döende galliern, denna
högtragiska gestalt, är en passiv figur, som
varit fylld af kraft men snart kommer
att sjunka samman. Vänd om principen,
så ha vi Sergels faun. Här har hvilan
varit fullkomlig, men redan har rörelsen
begynt, och den skall ökas i ett ständigt
crescendo. Om man har lust att
symbolisera kan man ju häri se motsatsen mellan
den döende antiken och den vaknande
moderna konsten. Dock bör man akta
sig för sådana liknelser, ty det kan ligga
större konstnärlig kraft i en döende figur
än i en lefvande, och det är en ren
tillfällighet att jämförelsen i detta fall slår
in. Ty Sergels faun betecknar verkligen
begynnelsen till en lång och ärorik
utveckling, icke blott för konstnären själf
utan för hela den stilriktning, hvilkens
mest bekanta banerförare, förutom Sergel,
äro Canova och Thorvaldsen.
Men här gäller det att besvara den
ofta debatterade frågan om Faunens
förhållande till antiken. För detta
ändamål böra vi närmare betrakta
konstverkets utvecklingshistoria. Som bekant
finnas två exemplar i marmor, det ena
i Stockholms Nationalmuseum, det andra
i Helsingfors’ Atheneum. Bägge äro
signerade Rom 1774 och alltså utförda
några år efter modellen, som är signerad
1770. Tidigast af marmorexemplaren
är faunen i Helsingfors, som
ursprungligen beställts af den franske
ambassadören Baron de Breteuil men
konfiskerades under revolutionen och sedermera
på omvägar kommit att hamna i
Finland (publ. af Estlander i Tidskr. f.
bild. konst 1875). Den terrakottamodell,
som ligger till grund för marmorbilderna,
förvaras i Nationalmuseum. Men
dessutom har dr. Göthe publicerat en mindre
lermodell, som utgör en tidigare skiss till
verket och som förvaras på Fullerö
(Ord och Bild 1911). Slutligen finnas i
Nationalmuseum några pennteckningar,
som visa en del variationer i själfva
ställningen.* Förhållandet mellan
skulpturverken är följande: Tidigast är statyetten på
Fullerö, som mera är en anatomisk
studie, i hvilken de olika partierna ännu
icke äro riktigt lefvande och
sammanbundna. Här håller faunen i högra
handen en flöjt i stället för en
vindrufs-klase och hvilar på ett getskinn, med
ännu kvarsittande hufvud, medan vänstra
handen icke har någon krumstaf utan
rycker i hufvudets vinlöfskrans. Här är
visserligen idén redan gifven, men hvilket,
stort steg är det icke från denna skiss
till den minutiöst utförda
proportionsmodellen med sin genomarbetade form!
Öfversättningen till marmor af ett
sådant verk är ingalunda någon enkel
procedur och har därför utfallit något olika
i fråga om detaljerna (t. ex. håret).
Själf säger Sergel, att Faunen var det
första arbete han utförde i marmor, och
han borde därför haft stora svårigheter
att öfvervinna. Men dessa svårigheter
voro för Sergel en sporre, ty han var,
som han själf förklarade, en entusiastisk
älskare af marmorn, och först i detta
material får han fram hos Faunen hela
konceptionens skönhet.
Helsingforsexem-plaret är signeradt på vinsäcken i stället
för på basen, men tyckes annars,
förså-vidt man vågar döma af en fotografi, i
allt väsentligt öfverensstämma med
Stockholmsexemplaret.** Det senare
utfördes på beställning af Gustaf III och
* Se Kruse: Sergel. Teckningar utg. af Fören.
f. graf. konst.
** Önskvärdheten af en afgjutning för
jämförelse af detaljerna uttalades redan af Lange.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
