- Project Runeberg -  Ord och Bild / Tjugutredje årgången. 1914 /
108

(1892-1951)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Andra häftet - Sergel och antiken under de romerska studieåren. Af Harald Brising

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

io8

HARALD BRISING

bildad i Cavaceppis Raccolta I, 9, under
namnet »atleta». Originalet har af
Furt-wängler tillskrifvits Kresilas och tillhör
i alla händelser 5 :e århundradet.
Armarnas ställning har Sergel bibehållit så
godt som oförändrad, men i fråga om
benen har han bytt om höger och
vänster. Vidare har han gjort gestalten
yngre och lidelsefullare och låtit honom
blicka tillbaka med mera spänd oro efter
sin fiende Odyssevs. Bragden är ännu
icke afslutad, gärningsmannen icke i
säkerhet. Den antika statyn är i
uttrycket mera tillbakahållen, den
moderna mera dramatisk. * Sergel har lika
litet som i Faunen gjort sig skyldig till
en efterhärmning, han har tvärtom
utvecklat motivet vidare. Men ännu kan
man i det större gipsexemplaret spåra
inflytandet af det 5:e århundradets
former, medan terrakottamodellen är
betydligt glattare. Langes jämförelse med en
af dioskurerna på Monte Cavallo är
såtillvida riktig som deras patetiska stil
sannolikt påverkat Sergel, medan
jämförelsen med Apollo del Belvedere i detta
fall är betydligt mera aflägsen.** Ifråga
om Diomedes’ historiska betydelse som
inledare af den serie nyantika
hjältegestalter, hvars mest bemärkta
representanter äro Canovas Hektor och
Thorvaldsens Jason, och dess
oppositionsförhållande till barockens extatiska grup-

* Pennteckningen visar emellertid en mera
stillastående figur i större öfverensstämmelse med
den antika förebilden. Förutom denna
Diomedes-typ hade Sergel tillgång till en annan, som
representeras af en staty i Coll. Malatesta (Clarac 830,
2035) men som har ett helt annat rörelsemotiv.
Här kunde han emellertid bättre studera palladiet,
som på statyn i Munchen är ersatt med en
modern Viktoria.

** Om det är sant att den förminskade kopia
af den ene dioskuren, som befinner sig i
Konstakademien, verkligen härrör från Sergel, som
traditionen uppgifver, så har detta faktum nästan större
betydelse än kopian af den praxiteliske Apollino
i Nationalmuseum.

per — en samlad kraft mot ett spel af
krafter — därom finner man fullt besked
hos Lange. Den fortsatta reaktionen
mot barocken skall senare illustreras af
Sergels egen gruppkomposition Mars och
Venus, i fråga om hvilken Lange med
orätt tänker på Bouchardons
enleverings-grupper, medan de verkliga
anknytningspunkterna finnas i antika
gruppbildningar som Menelaos med Patroklos’ lik i
Loggia dei Lanzi.

I belysning af det föregående är det
oss lättare att förstå Sergels egen
skildring af sin konstnärliga utveckling, sådan
han skisserat den i ett själf bi ografiskt
bref till Gjörwell,* 1797.

»Jag började med att säga mig själf: du
måste begynna studierna på nytt; Anatomien,
som är grunden för kunskapen om den
mänskliga kroppen, kopiera Antiken för att förvärfva
förmågan att döma om Naturens skönheter, att
undvika bristfälligheten och efterhärma det som
Naturen har fullkomligt, lära att Antiken icke
äger hvad man vanligen kallar manér, men att
Antiken är urvalet af den mest fullkomliga Na
turen, som bär namnet Stil.

Det är alltså Antiken och Naturen som
varit mina verkliga mästare; af dem endast och
allenast har jag tagit råd, dem har jag studerat
och dem skall jag studera hela mitt lif, så
länge jag skall kunna kalla mig konstnär. Jag
har aldrig rådfrågat andra än mina
studiekamrater, de hafva sagt mig mina fel, och jag
har gjort dem samma tjänst tillbaka, med den
uppriktighet, hvilken jag har gjort mig till en
lag, då man frågar mig om min åsikt. Jag
betraktar smickret som ett af de största och
skadligaste brott: det är att bedraga sin vän.
Efter ett år af allvarliga studier och lifvad af
hoppet blef jag för hvarje dag alltmera ihärdig,
eftersom jag såg att jag närmade mig dem som
hade kommit mig att förtvifla vid min ankomst
till Rom. Natten såväl som dagen voro gjorda
blott för arbete. Alla nöjen flydde mig.
Jag andades blott för att studera och gå framåt.
Under tiden gjorde jag några teckningar
efter Rafael, Michelangelo, Dominichino och
Annibale Carracci. Detta räckte ungefär 5 à 6

* Göthe: Sergelska bref. Det franska
originalet har af mig öfversatts till svenska.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 13:54:12 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/ordochbild/1914/0128.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free