Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Tredje häftet - Ur bokmarknaden. Af Hjalmar Söderberg
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Car G. Laurin: Ros och ris. Från Stockholms
teatrar 1903—1915. Stockholm, P. A.
Norstedt & Söner.
M JULIUS CÆSAR, hvilken som
bekant intresserade sig ganska
mycket för raspsykologi, hade haft
det nöjet att känna Carl Laurin
eller åtminstone läsa hans teaterkritiker,
skulle han helt visst i den slösande
rikedomen på »kvicka och skarpa
ordvändningar» ha spårat ett drag af keltisk
härstamning — och minsann tycker jag mig
inte verkligen någon gång ha hört att
Laurins förfäder, liksom Ellen Keys, på
Cæsars tid voro landsmän till Ossian och
Finjal. (Kvickhet var visserligen inte deras
specialitet, men de anses ju inte heller som
äkta.) Det vore emellertid en stor orättvisa
att låta det nöje, man har af Carl Laurins
rikedom på muntra och kvicka infall, nästan
alltid formade med säker taktkänsla och
medfödd smak, skymma bort hans ovanligt
solida och med åren alltmera utvecklade
egenskaper som teaterkännare och kritiker.
Ett rikemansbarn som han är, har han
snart sagdt ända från barndomen följt
repertoaren på Stockholms scener och därtill
sett och lärt mera på utlandets teatrar än
de flesta, och framför allt — hans lefvande,
alltid vakna och brinnande intresse för alla
kulturlifvets uttrycksformer har räddat
honom från den »teatertrötthet» som annars
så lätt griper den, som några år igenom
varit verksam som teaterkritiker. Härvid
har helt visst också den omständigheten
medverkat, att han aldrig, som dagspressens
recensenter, varit tvungen att omedelbart
efter hvarje teaterkväll forma sina intryck
— fast jag visst inte tviflar på att han
skulle ha varit i stånd till det också. Men
det har dock säkert bidragit till att ge
hans omdömen deras säkert afvägda
perspektiv, och det har några gånger satt
honom i tillfälle att prestera en befriande
kritik öfver kritiken.
För den, hvilken haft tillfälle att följa
de tio år af stockholmsk teaterhistoria, som
»Ros och ris» omfattar — låt vara blott
så fragmentariskt som jag, och med års
mellanrum — för denna bok med sig en
ström af minnen, ett sannskyldigt
»skuggornas tåg». Man kan drömma bort många
timmar öfver den, och det har jag också
gjort — det är därför jag så länge
har sölat med att skrifva om den. Kanske
också därför att jag har kommit en smula
ur vanan att skrifva om böcker. Och kanske
också därför att Carl Laurins alltför stora
vänlighet i bedömandet af min egen
obetydliga produktion för scenen har gjort mig
litet blyg. Dock — medan vi äro där: lika
generös som Carl Laurin är gent emot min
Gertrud, lika snäf tycker jag att han är mot
fru Lundequists. Och var verkligen August
Lindbergs Gabriel Lidman så uppåt
väggarna som Carl Laurin tycker? Jag vet att
många, och bland dem Carl Laurin, ha ett
slags idiosynkrasi mot allt hvad Lindberg
presterar, men vill dock minnas att de
flesta gjorde ett undantag för hans spel i
just den rollen. Och för egen del kan jag
aldrig glömma mitt allra första
ungdomsintryck af August Lindberg som Hamlet,
på 80-talet. En sådan teaterafton som den
har jag sedan aldrig upplefvat.
Men för öfrigt kan jag blott med nöje
konstatera, att Carl Laurins både sym- och
antipatier i de allra flesta fall sammanfalla
med mina egna, och därmed är egentligen
allting sagdt — eftersom på detta område
(och för resten på nästan alla andra
områden också, utom matematikens) allting
beror på tycke och smak, och eftersom det
gamla ordet »de gustibus non est
dispu-tandum» till meningen riktigast torde böra
öfversättas med: tycke och smak är det
enda man kan disputera om. Jag delar
Carl Laurins likgiltighet för Rostand och
hans kyla gent emot Bernard Shaw, och
jag delar hans afsmak för »det litteratur-
ur bokmarknaden’
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
