Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Fjärde häftet - En dag i Godthaab. Af A. Klinckowström
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
i218 A. KLINCKOWSTRÖM
ESKIMÅHYDDA.
hem! Afstånden äro aldrig långa i
Godt-haab, och ett par steg föra oss till
bestyrerbostället, ett litet trefligt
gammaldags trähus med gafveln smyckad
af ett par renkronor och en s. k.
»vällingklocka» som ämbetstecken. I kontoret,
närmast likt ett vanligt bruksj eller
herrgårdskontor med den obligata
pulpeten, kassaskåpet och kopiepressen,
träffa vi kolonibestyrer Bugge själf,
en liten medelålders, tämligen nervös
herre, verkande på människokännaren
som en den där af ödet tvingats att
konstant ha ett ansenligt antal järn i
elden
Detta är också mindre att undra på,
ty om någon finns, om hvilken det med
rätta gäller »att han allt skall bestyra»,
så är det den grönländske
koloniföreståndaren. På en gång postmästare,
hamnkapten, kronofogde, fredsdomare,
landthandlande, är bestyreren upptagen
från morgon till kväll. Vården om butik
och lager, uppköp af produkter,
mottagande och expedierande af posten,
ledandet af byggnadsarbetena, utbetalning af
löner och understöd, skötseln af
motorbåtar och bryggor, slitandet af tvister,
förandet af räkenskaper och diarier,
författandet af rapporter till inspektoratet
och Handeln, se där en bråkdel af
bestyrerens så att säga
ordinarie göromål.
Kommer så härtill att
understödja läkaren vid
bekämpandet af sjukdomar,
inspektera utliggarställena,
tillse att anländande
främmande fartyg ej utan
tillstånd träda i förbindelse
med land, samt att ti II—
handagå resande
vetenskapsmän och de talrika
experter i olika branscher,
som för Handelns
räkning besöka platsen, med
råd och upplysningar samt då så behöfves
anskaffa båtar, manskap och utrustning till
deras expeditioner i det inre eller längs
kusten. Som man ser en nästan väl
mångsidig verksamhet och rena motsatsen till en
sinekur! Vi ha haft nog tur att råka
komma på en af de lätt räknade stunder af
dygnet, då herr Bugge ej är strängt
upptagen, och smällande till den massiva
kontoboken, sen han infört en sista post,
ber han oss artigt stiga in i förmaket.
Små rum; lågt i taket, men väl
om-bonadt, varmt och som danskarna själfva
uttrycka sig: »nok saa koseligt». Mattor
och gardiner, bekväma länstolar rundt
bordet, ett godt piano och framför allt
taflor, mycket taflor på väggarna. Några
familjeporträtt, några studier i olja och
akvarell, — herr Bugges syster är en
rätt bekant målarinna, — och så idel
gamla vänner i ljustryck eller
kopparstick: Frans Hals’ musketerare,
Hobbe-mas allé, Madonna della sedia, ett af
Rembrandts många själfporträtt och
naturligtvis förstås en hel del danskar . . .
På borden böcker och tidskriftshäften
och på hyllorna god klassisk litteratur,
dansk och utländsk om hvartannat. Kort
sagdt, allt andas gammal nedärfd kultur,
ett stycke Danmark, af en ny Gefion
lös-plöjdt från fosterjorden och förflyttadt
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
