Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Fjärde häftet - Gammalt och nytt i det moderna måleriet. Af Pär Lagerkvist
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
GAMMALT OCH NYTT I DET MODERNA MÅLERIET 207
MORISKT KAFÉ. OLJEMÅLNING AF HENRI MATISSE.
hos denna bygges upp, skulle då hellre
kunna sägas karaktärisera ett
öfvergångs-stadium, som de djärfvaste sökarna nu
lämnat bakom sig men på hvilket
mången synes ganska benägen slå sig till
ro. Den fullföljes af expressionismen —
af Matisse med en triumferande säkerhet
i uppfattningen. Och den fullföljes af
den riktning, på hvilken namnet kubism
är berättigadt — af Picasso i perioden
1907—10, Braque i hans tidigare arbeten,
Le Fauconnier, Gleizes, Metzinger, Lhote
och andra, fint poetiskt af André Derain
och med säregna, för vissa delikata
effekter beräknade medel af Marie Laurencin.
Ställa vi oss emellertid inför den
Matisse som ej är den virtuost skicklige
expressionisten, hvilken i en enda, väl
inriktad blick fångar en företeelses yttre
eller inre fysionomi — Dansens,
Musikens mästare — men som klarast och
medvetnast är konstnär, samt inför en
Picasso efter 1910, så skola vi icke
gärna kunna undgå att märka, hurusom
ett annat ledmotiv än i det föregående
tränger sig fram och snart gör sig
ensamt gällande. Huru man syftar till
detta enda: den konstnärliga realiteten,
hvilken må framläggas just så ohöljd och
enkelt korrekt som den skapades ut ur
konstnärens fantasi och reflexion, så
utan alla dessa klädsamma accessoarer,
som ofelbart alltid tilldragit sig den stora
publikens lifligaste intresse.
Sträfvandet är lättast urskiljbart hos
dem, för hvilka kubismen varit
utgångspunkten. Betrakta en af dessa
Picasso eller Braque, där duken fyllts med
lätta, diskreta förtoningar, med plan i
olika förskjutning mot hvarandra, och af
olika, efter ett visst bestämdt system
varierad ljusstyrka, med några egendom-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
