Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Fjärde häftet - Ny svensk konstlitteratur. Af Karl Asplund
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
23°
KARL ASPLUND
lister. Båda vägarna ha sina vådor. Man
tänke sig hvilken dräpande kritik den
djärfve skulle råka ut för, som i vårt land
vågade sig på en stor och anspråksfull
publikation på områden, där andra sitta
inne med större — och förborgad vetskap.
Å andra sidan måste ju en uppdelning på
flera händer medföra en viss ojämnhet och
oegentligheter i dispositionen, och man kan
väl knappt tänka sig en obehagligare
uppgift för redaktörerna än att klippa och
korrigera i sina kollegers arbeten.
Utgifvarna ha valt den senare metodens
olägenheter — som det synes med full
rätt — i afsikt att på hvarje område kunna
föra fram de nyaste resultaten, och sålunda
är det en hel trupp konstforskare — det
klassiska niotalet —, som inom
Konsthistoriens pärmar lägga fram resultaten af
sina mödor. Planläggningen är icke strängt
systematisk, utförligheten och stilen växla
i hög grad. — I ett par fall ha
medarbetarna betydligt öfverskridit det sidantal,
som enligt planen skulle komma på deras
lott; — man kan ju inte förundra sig om
hvar och en finner sitt eget
specialstudium värdt mera trycksvärta än de andras.
När det varit en hederssak för
utgifvarna att lämna hvarje detalj i de mest
kompetenta händer, ha kollisioner i
afseende på innehållet ibland varit
oundvikliga. Så t. ex. i fråga om medeltiden,
där det varit till stor fördel för
framställningens öfverskådlighet att få en
kronologiskt genomförd plan i stället för den
artificiella uppdelningen: Medeltida
stenhug-garkonst, Landskyrkor, Domkyrkor och
stadskyrkor, Klostrens byggnadskonst,
Gotländsk kyrklig byggnadskonst,
Träskulpturen och Mysterieskåpen.
»Studier i svensk konsthistoria» hade
kanske varit en riktigare titel för denna
samling af uppsatser, — om titeln icke
varit alltför anspråkslös, ty det är dock en
verklig totalbild af svensk konst som
stiger fram ur dessa löst hopfogade kapitel,
dock mera i nyimpressionistiskt
fläckma-nér än i klassisk linjekomposition.
Konsthandtverkets historia är utesluten, — och
man kunde önska att den fått sin plats
här, liksom i de flesta större handböcker
i allmän konsthistoria, i synnerhet då vi
ha flera framstående kännare och
skriftställare på området. Likaså konsten i
förhistorisk tid och allmogekonsten, hvilkas
medborgarrätt i »Svensk konsthistoria» ka?i
urgeras. — Men utgifvarna ha själfva
påpekat bristerna; och svårigheten att
öfvervinna dem ligger i alltför öppen dag. I
företalet heter det: »Hvad som kan sägas
är ännu icke det afgörande, vägande
ordet, utan den nya uppslagsgifvande
fyndnotisen. De många författarna måste åt
läsaren öfverlåta hopsummerandet af fakta
och intryck. Kanske kommer denne att
skymta liksom en röd tråd genom våra
konsthäfders virrvarr: den svenska
smaken, det svenska lynnet.» Ett
provisorium alltså, men ett som gör god tjänst och
som det icke finnes något skäl att försöka
rifva ner, men tvärtom, att känna den
största tacksamhet för, såsom man är
tacksam mot allt som tjänar till duglig näring
åt det allmänna konstintresse, som nu
synes ha börjat i det land, om hvilket
Ehrensvärd skref: »Tänk aldrig på konster i
Sverget!»
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
