- Project Runeberg -  Ord och Bild / Tjugutredje årgången. 1914 /
262

(1892-1951)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Femte häftet - Något om Oxford och dess historia. Af Mea Nordenfelt

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

262

ME A NORDENFELT

drifvit sin utbildning. Då kungen befallde,
att alla de präster, som aflönades i
England, skulle återvända till sitt land inom
tre månader, afstängde detta för dem
möjligheten att söka sig till andra
utländska högskolor, och det enda som återstod
för dem var att bilda ett nytt universitet
i deras eget land. Hvarför valde de just
Oxford och ej Canterbury eller något
annat lärdomscentrum? Ja, den frågan
är ej lätt att besvara med absolut säkerhet,
men troligt är, att det faktum att Oxford,
fastän en betydande ort, hvarken var
hufvudstad eller biskopssäte och således
ej kunde utöfva något ovälkommet tryck
på de hemvändande studiosi, bidrog till
deras förkärlek för denna stad. Andra,
mera indirekta, bevis för att Oxfords
universitet uppstod genom inflyttning
och ej utvecklades ur klosterskolorna,
äro för det första frånvaron af alla spår
till stridigheter, som måste ha
förekommit, om lärare och studenter någonsin
varit beroende af ett kloster, och för det
andra den hastighet med hvilken ryktet
om Oxford spred sig vida omkring. Fore
1167 finnes nämligen intet bevis på att
där existerade ett »studium generale»
eller universitet, men redan 1184 se vi
från flera dokument att Oxford är försedt
med en hel mängd lärare och fakulteter,
en omständighet som gör det högeligen
otroligt, att universitetet organiskt växt
fram ur någon på platsen befintlig
institution.

Oxforduniversitetets uppkomst är
alltså ett blad, som belyser den allmänna
kulturen i Europa under medeltiden, och
under den första perioden af dess existens
var det intellektuella lifvet där fullt
internationellt. De studerande, som flockade
sig dit från alla kanter af den civiliserade
världen — och genom Henrik II:s ifriga
inbjudan var det ett ganska betydande
antal — funno sig lätt tillrätta med
förhållandena i den engelska universitets-

staden. Språket vållade ingen svårighet,
ty latin talades af hela den lärda världen,
visserligen ej ett latin enligt alla konstens
regler men dock ett språk som kunde
förstås af alla. Äfven andra
omständigheter gynnade de studiosi, som vandrade
från ett studium generale till ett annat
och i tur och ordning åhörde de mest
ryktbara lärarnes föreläsningar; ingen
examen eller ceremoni fordrades nämligen
för att vinna inträde vid något af
medeltidens universitet, och dessa voro också
i allmänhet bildade efter samma mönster
— Société des Maltres i Paris — och
voro grundade på det medeltida
skråväsendets principer, så att en akademisk grad
ursprungligen betydde detsamma som
tillstånd att få utöfva lärarekallet, alldeles
motsvarande avancerandet från lärling till
mästare inom alla andra yrken. Först
senare kom graden att anses som en titel,
då den bibehölls af män, som upphört
att undervisa eller föreläsa. Ännu var
intet i Oxford ägnadt att förbluffa
främlingen, som sökt sig dit från andra håll
för att hämta visdom från dess Alma
Mater, ty ännu hade de engelska
universiteten ej fått sin säregna prägel genom
införandet af college-systemet. Då
studenterna kommo dit, antingen en och en,
eller i stora sällskap, funno de särskilda
hus berättigade att taga emot dem och
inrättade för deras bekvämlighet.
Föreståndaren för ett sådant hus,kalladt »hall»,
»inn» eller »hostel», var kanske
ursprungligen ledaren af ett studiesällskap eller
också ägaren själf, och han förtjänade
bra på att sålunda hålla ett pensionat,
mén måste i hvarje fall ansvara inför
universitetet för sina pensionärers
uppförande. Så småningom bestämdes det
emellertid, att ingen kunde bli
föreståndare för en dylik studentpension, som ej
aflagt akademisk grad, och själfva
mathållningen öfverlämnades då åt någon
mera betrodd tjänare, till hvilken hvarje

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 13:54:12 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/ordochbild/1914/0294.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free