Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Femte häftet - Något om Oxford och dess historia. Af Mea Nordenfelt
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
266
ME A NORDENFELT
intressena ha öfvertaget; då drifvas flockar
af boskap genom stadens smala gator och
hindra fullkomligt hvarje annan trafik, och
den lärdomstörstande studenten, ifrig att
punktligt infinna sig på föreläsningar och
lektioner, måste resigneradt vänta, tryckt
med sin cykel mot någon husvägg. Med
oändlig likgiltighet, som förefaller
motparten som skadeglädje, betrakta vaktarna
af dylika flockar hvarje otålig akademiker,
som pockar på sin rättighet att begagna
gatan, ty för en kort stund är staden i
deras våld, och de intellektuella intressena
måste under denna stund vika för de
materiella.
Sådant är Oxford; sällsamt och
fängslande, vid hvarje steg på nytt
öfverraskande med sina oegentligheter, med flikar
af sin historia inväfda i sitt nuvarande
lif. Och dock återstår att nämna det
allra mest typiska draget i dess existens
— dess college-väsen. Detta system är
så djupt rotadt i det engelska folkets
medvetande och hänger så intimt samman
med dess åskådningssätt, att dess
betydelse ej kan öfverskattas. Det är
nämligen ej endast universiteten som äro
ordnade enligt detta system, utan alla
engelska gosskolor, s. k. »public schools»
grunda sig på samma idé som collegen,
och deras ursprung är att söka i den
skola, som William of Wykeham
upprättade i Winchester på slutet af
1300-talet och som han afsåg åt unga gossar,
som skulle förberedas att vinna inträde i
New College i Oxford, hans egen stiftelse.
Styrkan och svagheten i den engelska
karaktären, det som uppväcker
utlänningens beundran och det som framkallar
hans förakt, ja nästan allt det säregna
hos det brittiska folket får sin förklaring
genom denna institution. Inomettcollege’s
murar har fostrats mycket af hvad
nationen räknar som sin största kraft och sitt
bästa blod, och blotta klangen af detta
ord har en magisk inverkan på hvarje
brittiskt sinne, ty engelsmännen inse
själfva betydelsen af den uppfostran ett
college skänker vid sidan af kunskaper,
detta något hvars värde ej kan vägas i
guld eller skrifvas med siffror. Och
svagheten, ja den slår emot en lika
ovedersägligt, den erfar åtminstone en främling
lika väl som styrkan, från det ögonblick
han träder in genom någon af de gamla
hvälfda portarna och låter ögat smekas
af den utsökta färgharmonien af
sammets-grönt och vinrödt mot murarnas stränga
grå konturer. Ty det är något visst
exklusivt med all denna skönhet och
komfort, som utvecklat sig under tidernas
lopp, något som sätter sig emot att slå
upp dörrarna på vid gafvel, något helt
olika mot atmosfären under universitetets
tidiga dagar, då Oxford gick i spetsen
för politiska strider och fostrade religiösa
affällingar. Men oaktadt denna
exklusivitet välkomnar Oxford de mest
olikartade folkslag, viss på att hvad främmande
element de än må föra med sig, hvad
farliga åsikter de än må företräda, skola
dessa falla som brutna pilar inför Oxfords
auktoritet och orubbliga majestät. Det
är därför med vaket intresse man går att
undersöka upprinnelsen till detta system,
som haft så vidtgående följder. Man
finner då, att det så småningom växt
fram, påverkadt af en del säregna
förhållanden, samt att det en och annan
gång med århundradens mellanrum fått
fastare form genom inverkan af någon
framstående personlighet. Det college,
som gör anspråk på att vara det äldsta
i Oxford, är University College, som
härvid åberopar sig på tiden för dess
stipendiefonds stiftande, ehuru det ej kan
säga sig ha gifvit upphof till idén college.
William, Archdeacon (ärkediakon) af
Durham, en af de fem framstående lärda,
som lämnade Paris 1229 för att begifva
sig till Oxford, testamenterade vid sin
död 310 mark till det engelska universi-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
