Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sjätte häftet - En teckning af Charles-Antoine Coypel och andra Don Quixote-illustrationer. Af Johnny Roosval
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
338 JOHNNY ROOSVAL
SANCHO MELLAN SKÖLDARNA. D. Q. II, KAP. 53. TRÄSNITT
EFTER TECKNING AF GUSTAVE DORÉ.
Don Quixote var icke sentimental. Han
saa ikke som en moderne Forfatter i Don
Quixote Menneskehedens Ideal eller
betragtede ham med en anden moderne
Forfatter som den lykkeligste af alle
Mennesker, fordi han trofast bevarede
sine Illusioner. Marstrand saa i Don
Quixote en stor og kostelig Nar.» Denna
grunda uppfattning gör Marstrands
Cer-vantes-teckningar rätt långtrådiga; med
undantag af en i Palermo 1846 målad
tafla: »Don Quixotes förste Hemtog»,
som har något af Daumiers
kontrastverkan mellan de båda motsatserna och ett
ödsligt landskap som melankoliskt
ackom-pagnement, äro -de raskt och lustigt
gjorda teckningarna utan något
fysigno-miskt djup. Hans uppfattning är allt
annat än romantisk, det är
lagommänniskans gyckel med allt extremt,
samma satir som Marstrand älskade i
Holberg och som gjort honom till den
klassiske Holbergsillustratör, som han
är. Man jämföre Johannots Don Quixotes
död: ett ädelt gammalt krigaransikte på
kudden, omgifven af släktens uppriktiga
sorg. Marstrand: en komisk långnäst
magerman, yrande inför en häpen
baccalaureus och en pastor — det kan dock
icke nekas till, att just i denna detalj
Marstrand bättre stämmer med
Cervantes’ rätt hjärtlösa skildring af sin hjältes
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
