Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sjätte häftet - Kellgrensporträtt. Af Sverker Ek
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
KELLGRENSPORTRÄTT
307
hat skärpta kritik träffar också nästan
uteslutande in på denna bild. Just
ifråga om Martins stick slår det fullt
in att konstnären »förbättrat
anletsdra-gen efter antikens regler, gifvit honom
full hårväxt, samt åt mun och näsa
mer adel».
Det som eftervärlden mest måste
förvånas öfver i Martins stick är att
Kellgren här framställes med en magnifik
hakpåse — Kellgren, som nog alltid
varit mager, blef ju under sina senare
år rent utmärglad. Det är emellertid
lätt att se, hvarför Martin tillsatt detta
parti. Tydligen skulle hela silhuetten
förlorat den vackra spänstiga linje den
nu har, om underpartiet varit svagare.
Särskildt kännbart skulle detta gjort sig
gällande i jämförelse med den ovala
infattningen. Man kan väl också antaga,
att Martin med sin novantika smak fästat
sig vid romerska imperatorers praktfulla
hakpartier. Fortsätta vi vår granskning
efter dessa linjer, kunna vi ej undgå att
finna pannan alltför klassiskt hvälfd,
näsan alltför antik i sin nobla böjning.
Hela porträttet har tydligen heroiserats
i antik anda med förfinadt aktgifvande
på samspelet med den ovala
omfattningen. I alla fall äger porträttet några
omisskänneligt Kellgrenska drag. Dessa
känsliga näsvingar, dessa fina drag
kring munnen, som medgifva en hastig
stämningsväxling åt ansiktet, ha något
omedelbart lefvande, som just verkar
Kellgrenskt.
En sådan intimitet midt i
stiliseringen kunna vi just vänta af
Martin. Bekant med Kellgren och redan
under hans lifstid betänkt på att afbilda
honom, har Martin kunnat fasthålla vissa
omedelbara karaktärsdrag, äfven när
stilideal och ett förskönande minne bjöd
honom att heroisera gestalten. Hans
stick har därför fått ett porträttvärde
jämförligt med Sergels apolliniska Gustaf
SILHUETTPORTRÄTT. I Göteborgs
stadsbibliotek.
III-staty, och just genom sin karaktär af
heroiserad sanning äger det en sådan
fascinerande makt öfver oss. Liksom
Tegnér i Minnessången utgår från
Sergels staty i sin Gustaf III:s karakteristik,
har han samtidigt format Kellgrens
apolliniska drag säkerligen under påverkan
från det Martinska sticket. Från honom
ha vi sedan ärft denne heroiserade
Kellgren, tills ändtligen brefven gåfvo oss en
ny, mera mänskligt realistisk bild. Till
denna nya bild passar ej längre Martins
stick, men vi återfinna den i stället i
Sergels medaljong.
Betrakta vi först profilen och
jämföra den med Martins, finna vi pannan
mera bakåtlutande, näsan nästan rak,
hakan och struphufvudet mera
tillstra-made. Hela den antika profilen
försvinner för en långt mindre heroisk nordisk.
Men denna besjälas i stället af ett
starkare inre lif. Kellgren höjer blicken
uppåt: hela hufvudet uttrycker ett in-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
