- Project Runeberg -  Ord och Bild / Tjugutredje årgången. 1914 /
315

(1892-1951)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sjätte häftet - Flyktingen. Af Artur Möller

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

FLYKTINGEN

315

m. chotard (kryper upp i sängen och
för sy inner vid väggen bakom dynorna.)

(M:me d’Ambly lyssnar utåt gatan, går
hastigt bort till cheminén. där hon slungar
de återstående brefven på elden, hvarefter
hon börjar klä af sig. Under tideti yttras
inte ett ord i rummet, hvaremot bullret
utanför upprepar sig, något starkare. Innan
M:me d’Ambly stiger upp i sängen, öfvertygar
hon sig om att M. Chotard är fullt osynlig
från rummet.)

m:me d’ambly (i det hon drar täcket
om sig): — Håll er nu alldeles stilla; jag
skall kalla på Clarette.

m. chotard (djupt nedifrån): — Men,
madame, hvad tänker ni —1

m:me d’ambly: — Hysch! (Tar en
liten klocka vid hufvudgärden och ringer.)

clarette (in. En rödhårig, ganska
vacker flicka med gäll röst): — Ni ringde,
medborgarinna?

m:me d’ambly: — Ja, Clarette. Jag mår
inte riktigt bra. Ge mig lite kall kyckling
och sallad och ett glas bordeaux.

clarette: —Ja, medborgarinna. (Ut.
Efter ett par minuter återkommer hon
med det begärda. Hon ställer fram ett
lågt trebent bord vid sängen och slår upp
vinet.)

m:me d’ambly: — Nå, hvad nytt annars
i dag, Clarette?

clarette (med ifriga gester och lysande
ögon): — Åh, kan ni tänka er, nu är man
en ny komplott på spåren från
aristokraternas sida. De rackarna ger sig inte förrän
de blifvit guillotinerade allihop. Men
sans-culotterna har ögat på dem. — Nu är det
en förrädare, som heter Chotard, som
spelar under täcke med dem. Han lär ha
stuckit undan sig här i kvarteret. Bagaren
trodde, att vi få husvisitation i natt.

m:me d’ambly (leende): — Åh , det tror
jag väl knappt. De ha nog mist intresset
för den här våningen. Men för all del,
herrarna är naturligtvis välkomna. — Ja,
du kan gå, Clarette.

clarette: — Godnatt, medborgarinna.
m:me d’ambly: — Godnatt! (Man hör
ett skarpt, hvisslande ljud från undre deleri
af sängen. Det återkommer med mycket
korta mellanrum.)

m:me d’ambly: — Men hvad i Jesu namn
är det ni har för er, min herre! (Man
hör steg och stämmor i trappan.)

m. chotard (kvidande ur djupet): —

O, madame ... ni hörde hvad hon sade .. .
jag är förlorad, jag är förlorad.

m:me d’ambly (tuggande på ett
kycklingben): — Seså, monsieur Chotard, ni måste
bli herre öfver er själf. Om ni håller på
att snörfla och jämra er så där, äro vi nog
verkligen förlorade bägge två.

m. chotard (som förut): — Det är
min andedräkt . . . Jag kan inte hjälpa det!

m:me d’ambly (tar en klunk af vinet):
— Vill ni inte smaka lite kyckling?
Bouf-fon påstår, att mat är lugnande.

m. chotard: — Förskona mig,
madame . . .!

m:me d’ambly: — Men en droppe
bordeaux! Se här. (Hon doppar ett par af
sina rosiga fingerspetsar i glaset och räcker
ned i klyftan. I samma ögonblick hör man
klirrande af sabelskidor, stampandet af
grofva stöflar och höga röster i tamburen.
Dörren till höger springer upp för en stöt af en
gevärskolf. In: m. bridaine, gardeslöjtnant,
m. rabout, ledamot af säkerhetsutskottet, ett
dussin nationalgardister. Det hvisslande
ljudet från sängen har plötsligt afstannat.)

m. rabout (gar fram till midten af
rummet): — Här är det! (Får syn på
M:me d’Ambly): — Stig upp,
medborgarinna!

m:me d’ambly: — Men, min herre . . .!

(Man hör ett mummel i
nationalgardisternas klunga.)

en ung man (med mycket hög panna
och svärmiska ögon, stiger fram med handen
på sadelfästet): — Medborgare, det ingick
i tyranntidens lösa och förskämda seder,
att unga kvinnor gjorde sin lever i
närvaro af män. Oss, arfvingar till Sparta och
Rom, oss, som hafva återinsatt den
offentliga Dygden, är slikt ovärdigt. I min
närvaro skall ingen sådan skymf öfvergå en
medborgarinna.

m. bridaine: — Bertin har rätt. Ni
kan vara trygg för er person,
medborgarinna. Det är inte heller er undersökningen
gäller. (Tillgardisterna): —Visitera
rummet! Glöm inte lönndörrar och garderober!

(M. Rabout tar upp sin anteckningsbok
och sätter sig på en kanapé. Gardisterna
sprida sig i rummet, några genomsöka
garderober, skåp, byrålådor, andra rycka
draperierna från fönstret, andra bryta upp
golf plankor. Ett par försvinna genom
tapetdörren ut till köket och bli ej vidare synliga
på scenen.)

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 13:54:12 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/ordochbild/1914/0351.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free