Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sjätte häftet - Spåkvinnan mamsell Arfvidsson. Af Ernst Wallis - Ur bokmarknaden - Af Gösta Bergman
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
328
ERNST WALLIS
människa, hvars otyglade inbillningskraft
skenade i väg och ryckte åhörarna med sig.
Hon dyrkade kaffet som ett högre väsende,
hvilket talade till henne och stundom sade
mera än hon förstod. Men under sitt
samtal med Ehrensvärd i mars 1784
medgaf hon tillika, att kaffet äfven »kan döma
illa». Hennes spådomskonst var en barnslig
öfvertro, men tillika en öfvertro som var
alldeles fri från ofördragsamhet och lust att
predika eller moralisera.
Hennes flesta spådomar visade sig vara
oriktiga. Några få besannades. Så vidt
man vet, förkunnade hon aldrig någon
spådom som var förestafvad af hat eller
hämnd eller skadelystnad.
Hon visade sig som ett barn af det
adertonde århundradet icke blott genom
sin håg för mysticism, utan äfven genom
sin djärfva frispråkighet och oförskräckta
själfständighet gent emot högtstående
personer. Kanske var det just därigenom
hon framkallade de stora olyckor, som
drabbade henne mot slutet af hennes lif
och som äro ägnade att väcka
eftervärldens medlidande.
ur bokmarknaden
Yrjö Hirn: Det estetiska lifvet. Stockholm,
Wahlström & Widstrand.
ET ÄR ETT tidens tecken att i
hösten 1913:3 skönlitterärt
vetenskapliga litteratur, om jag så får
uttrycka mig, den konstfilosofiska
framställningen dominerar. Jag nämner
Brunius’ bok om Färg och form, Paulis
Konstnärsliv och 0711 konst, Pär
Lagerkvists Ordkonst och bildkonst, Henrik
Lundegårds Dialoger (Ludvig) och finländaren
Yrjö Hirns stora skildring af Det estetiska
lifvet.
Detta sista arbete innehåller
emellertid betydligt mer än det lofvar. Ty då
författaren vid förklaringen af de estetiska
tillstånden icke utgått från den vanliga
punkten, dvs. icke börjat sina påståenden
med en definition på det sköna, utan till
att börja med hänvisat till ett
ofrånkomligt psykologiskt faktum, nämligen driften
att skapa och njuta af konstverk, har han
tvungits att närmare ingå på frågan om
konstens ursprung.
* *
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
