- Project Runeberg -  Ord och Bild / Tjugutredje årgången. 1914 /
373

(1892-1951)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sjunde häftet - A. T. Gellerstedt. Några erinringar af Fredrik Vetterlund

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

A. T. GELLERSTEDT

373

Ibland, fram i septembertider,
det händt, att jag förbi där glider
mot kvälln, på ångarns däck, med sakta fart...
I säfven, som sig långsamt böjer,
ett vemodssus sig tydligt röjer,
och långa stunderna det dröjer,
förrn jag på lif och dröm kan skilja klart.

Ur ömse stränders snår och hagar
i skymningen det liksom klagar
lent och melodiskt, icke sorgetungt.
Jag tror mig höra träden spörja:
Ack, var det svårt för dig att börja
där ut i världen? Slapp du sörja?
Hur slår ditt hjärta? Är det ännu ungt?

* *

*



Kanske blef det för Gellerstedt, som
för andra, stundom något »svårt att börja»
ute i världen. Hans egna, förut anförda
ord säga det ju själfva. Ej heller
und-slapp han sorgen. Den härdning, som
lifvet oftast framtvingar, bibringades väl
äfven honom. Men för ett behöfde
hemtraktens tomtar ej göra sig några
bekymmer. Hans hjärta förblef barnsligt
och ungt och lättrörligt för alla blida
och vackra intryck.

Denna uppsats, som skall vara af
mer »intim» art, ämnar icke dröja vid
Gellerstedts verksamhet i hans egentliga
officiella yrke eller vid hans
lyckosamma bana uppför samhällstrappan; det
kan vara nog att påminna om några
få fakta och data. Som sextonåring
kom han från sin sörmlandsnejd in till
hufvudstaden och Tekniska skolan; det
var är 1852. Han vardt elev vid Fria
konsternas akademi och ägnade sig åt
byggnadskonst under Scholander, som
ju också var arkitekt och skald. Han
fick göra vidsträckta studieresor i
Italien och annorstädes, han vardt medlem
och sekreterare inom nyssnämnda
akademi, han vann hjärtan och äreställen,
blef omtyckt akvarellist, etsare och poet,
blef professor, öfverintendent, en af de
aderton i Svenska akademien. Då hade

a. t. gellerstedt. träsnitt af
justus peterson efter fotografi.

omkr. 1888.

tiden framskridit in på ett nytt
århundrade, Gellerstedt var de svenska
poeternas nestor — och kunde snart luta sig
tillbaka i det han kallade »stora
hvil-stolen». Sina fyra diktsamlingar skref
han emellan de tidpunkterna.

I motsats till många andra våra
skalder var Gellerstedt alltså icke
universitetsman, var icke läskarl och teoretiker
mer än nödvändigt. Barndomsårens
intima samlif med naturen fortsatte han
först och sist. Alla årstider, men
naturligen särskildt sommaren, »som är själfva
lifvet», upplefde han på ett helt annat,
ett rikare och förtroligare sätt än
vanliga människor. Han gjorde det så att
säga i detalj, han kunde naturens
intima lif, blommors och fåglars »vanor»,
kunde nyanser och läten, och det
märktes ju på hans verser. Liksom hans
personliga vederhäftighet i öfrigt
utesluter hvarje falskt tonfall, så är han

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 13:54:12 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/ordochbild/1914/0413.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free