Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Åttonde häftet - Pius X:s kyrkoregering. Af Hjalmar Holmquist
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
4 o6
HJALMAR HOLMQUIST
så blef denne ock påfallande hjärtligt
hyllad af folket, och det föll sig naturligt
för Italiens katolske konung att officiellt
hälsa honom välkommen äfven därför,
att han kom som representant för ett
land, som i särskild grad varit värn för
andlig frihet. Den reformerte kejsar
Wilhelm nära nog helgonförklarad i
Vatikanen, den lutherske monarken från
Gustaf II Adolfs land ombrusad af jubel i
Qvirinalen! Historien ger stundom sina
lärdomar genom visdomsorden under
gyckelmössans bjällerklang. — I
konsekvens med riksregeringens frivilliga eller
tvungna hållning har ultramontanismen
under de senare åren kunnat i Tyskland
utveckla sina djärfvaste anspråk utan att
behöfva taga så allvarligt de vid mera
uppseendeväckande attacker obligatoriska
föreställningarna från tyske gesandten vid
kurian. Katolicismens ökning i Tyskland
under stödet af Pius’ energiska politik
belyses kanske bäst däraf, att antalet skolbarn
i de katolska skolorna under åren 1906—
1911 växt med 101,703 mer än i de
protestantiska. Katolikdagarna på höstarna
(senast i Metz 1913) ha år från år burit
vittnesbörd om den entusiasm, hvarmed
de stora troende skarorna samla sig
kring de mest tillspetsade ultramontana
kraf. Systemet har vunnit än mer i
styrka, därigenom att den till
Köln-riktningen hörande ärkebiskop Fischers af
Köln död 1912 förde till platsens
besättande med den genuint ultramontane
von Hartmann, hvilken nog icke har långt
till den röda hatten. Centerpartiet, som
efter 1912 års socialistiska frammarsch
snarast ökat i betydelse, är i det hela ett
organ för systemet. Förutvarande tyska
sändebudet vid påfvestolen von
Richthofen förklarade i ett valtal 1913 sin
iakttagelse vara, att centern toge direkta
råd och instruktioner från Rom, och detta
t. o. m. i rent nationella tyska
angelägenheter. Centerpartiets press demente-
rade genast påståendet; men dess
sväfvande förklaring att centern ej är ett
konfessionellt bestämdt parti (»centerns
medlemmar äro icke underkastade påfvens
befallningar mera än katolska
medlemmar i andra partier») verkade mest som
ett erkännande. Det må vara, att dess
hjärta är i fäderneslandet; men dess vilja
synes ytterst vara bestämd af en man,
i hvars ådror icke rinner en droppe
tyskt blod. Men därför måste det till
sist bli en fara för hvarje evangelisk
kultur- och rättsstat, äfven Sverige, om
ultramontaner där få inflytelserik ställning
i det politiska lifvet.
Katolska kyrkans förmåga att utnyttja
den moderna parlamentariska statens
former för sina sträfvanden framträder
tydligt äfven i Tysklands bägge smärre
grannstater i nordväst, Belgien och
Holland. I Belgien firar i år den
ultramontana regimen sitt 30-årsjubileum, och
landet är det renast katolska i Europa.
Dess stora katolska universitet i Louvain,
som skaffade sig rangställning inom
katolska världen redan genom sin kamp
mot Luther, Erasmus och allehanda
1500-talets kätteri, kan nu betecknas som
den katolska vetenskapliga världens
förnämsta centrum. I dess intressanta annexer,
Collège du St. Esprit, Séminaire Léon
XIII m. fl. samlas alumner från nästan
alla europeiska länder; äfven Sverige
vore representeradt, enligt hvad jag
upplystes om vid ett besök där förra
sommaren. Där föres ock den ultramontana
spiran öfver Belgien af en af denna
riktnings allra yppersta krafter, kardinal
Mercier. Konung Leopold II visade sig
ock väl förstå att försona sitt
utsväfvande lefverne med skyldig lydnad
och gifmildhet mot kyrkan; det sätt
hvarpå denne Kongo-helvetets och
lastbarhetens konung vid
minnesgudstjänsten efter hans död 1910 i Rom
lofpri-sades af monsigniore Angelini ger en
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
