Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Åttonde häftet - Pius X:s kyrkoregering. Af Hjalmar Holmquist
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
4 o6
HJALMAR HOLMQUIST
slagtogos (hvarvid bl. a. konstaterades,
att de katolska deputerades
riksdagsanföranden förut korrigerats af påfvens
ombud!). Briand fick börja reträtten.
Uppteckningen af kyrkornas inventarier
blef en blott formsak; intet tordes man
taga bort. Kyrkorna själfva vågade eller
ville man naturligtvis ej stänga.
Regeringen afgaf flera kompromissförslag, och
de franska biskoparna försökte med nya
utvägar att kringgå lagen; men allt
afvisades af Pius. Så måste äfven
deputeradekammaren begynna återtåget. Lagar af
1907 och 1908 gåfvo faktiskt kyrkorna
fria för »fromma själars» bruk, d. v. s. för
katolska gudstjänster; och i denna stund
existerar den katolska kyrkan i
Frankrike trots skilsmässolagen i hela sin
kanoniska organisation och med alla sina
gudstjänster som förut, utan att den ens
kunnat aftvingas skatt för
kyrkobyggnaderna. Det skall dock icke förnekas, att
skilsmässan fört kyrkan i ett svårt
ekonomiskt läge. De materiella värden, som
kyrkan förlorade, beräknas till omkring
400 millioner francs; och sedan 1912 de
sista statsbidragen betalts till prästerna
och de sista prästgårdarna indragits (event,
uthyrts till klerici), föra abbéerna nu
stundom en rent af miserabel ekonomisk
tillvaro, med årsinkomster nere vid 5- à
600 fr. Det farligaste är, att den
ekonomiska misären liksom den antiklerikala
stämningen redan starkt minskat
prästrekryteringen; år 1909 kommo 2,077 nYa
seminarister, 1910 blott 1,011 och 1911
ej 900. Sedan numera
prästseminariedräkten icke befriar från
militärtjänstgöringen, har det blifvit ej ovanligt, att
seminaristen under rekrytskolan får smak
för det borgerliga lifvet och återvänder
dit. Ständiga trakasserier mot biskopar
och präster för otillåten religiös
propaganda — visserligen kanske lika ofta
i verkligheten trakasserier af klerici mot
statens förordningar, afsedda att fram-
kalla konflikter och skapa martyrer —
karaktärisera ock dagens kyrkliga läge i
Frankrike. Den religiösa intoleransen,
som väl f. n. har sitt hem i Europa i
ateismens och republikanismens fria land,
yttrar sig i rent otroliga småaktigheter;
i statsskolornas läroböcker och t. o. m.
abc-böcker för innanläsning borttagas
eller ändras uttryck och
ordsammansättningar, som kunde mana barnen att spörja
om någon religiös sak. Men just
beträffande skolväsendet faller för
ultra-montanismen ljus öfver kyrkans läge. De
under dess ledning stående fria skolorna,
hvilka inga åtgärder kunnat hindra att
efter 1905 slå igenom, draga till sig ett
hastigt växande antal barn, under det
att elevernas antal i statsskolorna går
tillbaka (år 1911 i statsskolorna 4,135,886
barn, i de fria katolska skolorna redan
960,011). Här växer i Frankrike upp
en ny generation, fostrad att träda in
för ultramontanismen, äfven med
parlamentarismens medel. Måhända bereder
sig Rom redan allvarligare härför; det
sista året har bragt en del notiser, hvilka
tyda på afsikten att äfven i Frankrike
ta upp Leo XIII:s gamla tanke på ett
katolskt center-parti, nu lockande nog
midt i den partianarki, som nu synes
bli resultatet af den republikanska
regimens parlamentarism. Med tankens
realiserande torde dock bli svårt nog, då i
Frankrike icke alls finnas samma historiska
förutsättningar för ett centerparti som i
det protestantiska grannlandet. Jeanne
d’Arcs beatificering 1909 utnyttjades
emellertid skickligt af Pius X att
sammangjuta fransk politisk patriotism och
kärlek till katolska kyrkan. I den
franska motsättningen mellan republikaner,
monarkister och bonapartister närmar sig
den franska kyrkan de sistnämnda, om
ock med försiktighet och utan att
sammankoppla sin sak med deras.
Republiken angriper man däremot öppet,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
