- Project Runeberg -  Ord och Bild / Tjugutredje årgången. 1914 /
422

(1892-1951)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Åttonde häftet - Pius X:s kyrkoregering. Af Hjalmar Holmquist - Ett fäderneminne. Af Artur Möller

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

422

HJALMAR HOLMQUIST

skildringar af Luther har nått hit,
Birgittaförsamlingen i Stockholm sprider
flygblad, etc. (jfr »Vår lösen» n:o 9
1914). — Pius har ock haft framgångar
för sin politik äfven i Sydamerika och
Ostasien.

Studiet af Pius X:s kyrkoregering
kan föra till två motsatta omdömen.
Den har karaktäriserats af en allt mera
svårartad brytning med vår tids bästa
nationella och kulturella värden och har
frambragt kriser, som synas hota
katolska kyrkan med en snar ruin. Att den på
sina håll bedömes ur denna synpunkt,
därom vittna redan titlarna på delvis väl
initierade böcker sådana som »Decay of
Rome», »Zusammenbruch des Watikans»,
etc. Men Pius’ kyrkoregering har ock
visat, att den ultramontana kyrkotanken
kunnat möta folkvärldens behof af
återvändande till religionen och dess behof
att äfven där finna en auktoritet att lita
till, ett samfund att ge sig åt, lida och
arbeta för. Så har behofvet af religiös
auktoritet och solidaritet bredvid den
fina folkinstinkten för den högste ledarens

äkta fromhet och rena motiv låtit oss se
den katolska kyrkan tvärs igenom
kriserna rycka fram till ökad makt. —
Att ensidigt betona den ena eller den
andra af dessa bägge sidor i Pius X:s
kyrkoregering för att på så vis kunna
uppträda som spåman om påfvedömets
framtid, tillhör icke historikern. Dessa
båda faktorer skola i ömsesidig
växelverkan skänka utvecklingen nya, för oss
okända utgestaltningar af den eviga
spänningen mellan värld och religion,
mellan ståt och kyrka. Men väl äga vi
att oss själfva till lärdom akta på
krafternas spel i en mer än vanligt
händelserik tid. Och så mycket kan det
gångnas teckenskrift säga oss, att i
samma män som ett kyrkosystem närmare
knyter samman kristendomen själf med
sin yttre maktställning, gör samlingen af
de inre krafterna till medel för den
politiska kampen, i samma mån bli
ansvaret större och historiens omutliga
domsgärning strängare.

Maj 1914.

ETT FÄDERNE/AINNE

AF ARTUR MÖLLER

1 gryningstimman ett blåblekt sken
göts öfver den döda staden,
där buxbom flätade gren vid gren,
och som klingor rasslade bladen.

Från festens buller jag drefs ditut.
Jag funnit den gröna kullen,
där fädren sofva till tidens slut.
Och jag kylde min panna mot mullen.

— Allt tillspillo som kärast var.

— Utbränd och trött att strida...
Då såg jag upp vid en gäll fanfar
från slätten, den solljust vida!

Det förde mot mig en glädje sval
det doftade — — halfglömd sägen:
En liten landtgård, där hanen gal,
och rönnen lyser vid vägen!

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri Feb 18 12:36:13 2022 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/ordochbild/1914/0466.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free