Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Nionde häftet - Isländsk novellistik. Af Rolf Nordenstreng. I. Benedikt Gröndal och slaget vid Heljarslod
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
ISLÄNDSK NOVELLISTIK 149
stycken i ett enda hugg, de döda de
hiskligaste drakar så ledigt som vi smälla
flugor — och ändå kan folk komma och
bjuda på något så föga spännande, något
så absolut intresselöst som vanliga nutida
hvardagsmänniskors uppdiktade upplefvelser
af fredligaste slag, utan en enda droppe
blod 1 Ånej, sådant betalar man väl inte
pengar för! — Så ungefär har den
isländska allmogen länge resonerat, och så
resonerar den delvis ännu. Och däruppe
på litteraturön kan man nästan sätta
likhetstecken mellan publiken och allmogen;
ty den högre bildningens bärare äro ett
fåtal och ingalunda genom någon skarp
gräns afskilda från massan.
Islands förste novellist var Jonas
Hall-grimsson (1807 —1845), som skref några
berättelser och sagor under rätt stark
påverkan af H. C. Andersen, men utan spår
af fornsagornas inflytande. Hans egentliga
styrka var dock väldet öfver den bundna
formen, och det är som verskonstnär och
naturskildrare han nådde högst, så högt
att ingen ännu hunnit fatt honom; och
det vill säga mycket, ty den isländska
skaldekonsten arbetar ju i ett material,
som genom tusen års behandling blifvit
smidigt och spänstigt som få. Någon
större läsarkrets vunno hans prosaalster
icke förrän i långt senare tid; och särskildt
betydande äro de ju icke.
Nästa man på detta område var Jon
Thoroddsen (i 819—1868), som 1848
offentliggjorde en icke oäfven liten berättelse
mef} titeln »En liten reseskildring» (Dälitil
feröasaga); och två år senare följde en
längre novell, »Gosse och flicka» (Piltur
og stulka). I konstnärligt afseende är
denna rätt ofullgången; men ett trohjärtadt
tonfall och en åskådlig, ofta liffull skildring
af det isländska landtlifvet och den
isländska naturen jämte en ganska bra
person-karaktäristik bära upp boken. Den vann
förvånande popularitet och kom t. o. m.
r867 ut i ny upplaga samt har sedermera
öfversatts till danska, tyska (2 upplagor),
engelska och holländska. Mera
anspråksfull och skrufvad, men dock delvis målande
och naturligt sann, är den ofulländade
romanen »Man och kvinna» (Maöur og
kona), som utkom först efter hans död.
Men den största folkgunsten som
prosaförfattare vann skalden och läroverksläraren
benedikt gröndal d. y.
Benedikt Gröndal den yngre (182 6—1907).
Han visste på pricken, hur han skulle ta
sitt folk. Också han var nu egentligen
lyriker, praktfull i formen och rik på idéer,
men ofta oklar och svamlig, likväl en
intressant och fin skaldepersonlighet såväl
som en mångsidigt begåfvad och bildad,
human och sympatisk människa.
Emellertid gaf han sig en gång in på prosans
område; och ett märkligt ting var det
onekligen han åstadkom: Sagan om slaget
vid Heljarslöö. Det klangfulla ortnamnet
betyder egentligen »Dödsvägen»; men eljes
är det Solferino, som är den historiska
förebilden — sagan skrefs två år efter det
den lilla norditalienska köpingen vunnit
världsrykte genom Napoleon III:s seger
där år 1859. Om man tänkte sig, att
ryktet om detta slag på muntlig väg nått
upp till Island och där spridt sig från
bygd till bygd och lefvat på folkets läppar
i årtionden samt genomväfts med
fornsago-material och alldeles omformats i isländsk
skepnad — då har man Benedikt
Gröndals opus tämligen klart för sig. Det är
en ren, oförfalskad isländsk äfventyrssaga,
som i fantastiska öfverdrifter likväl
öfver-trumfar dem samtliga och framgångsrikt
täflar med de iriska fornsagorna. För
ickeisländska läsare är bredden tyngande:
skildringen är öfvermåttan detaljerad. Men
den publik, som sagan vände sig till,
snarast njöt däraf i fulla drag. En
halsbrytande, tokrolig humor friskar upp det hela.
Efter en geografisk inledning, som skämt-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
