Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Nionde häftet - Isländsk novellistik. Af Rolf Nordenstreng. I. Benedikt Gröndal och slaget vid Heljarslod - Svenska romaner och noveller. Af Olof Rabenius
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
506
ROLF NORDENSTRENG
lighet inte lämnar ett dugg öfrigt att önska.
Benedikt Gröndal var själfen alltför gediget
och fint bildad man för att tillmäta denna
lilla saga något som helst estetiskt värde.
Han åsyftade med den blott och bart ett
godt skämt, och det målet nådde han ju
med glans. Men det hindrar inte, att
boken har ett särskildt kulturhistoriskt
värde som prof på den isländska
allmänhetens litterära smak i början på sextio-
talet — och åtskilligt senare. Ty det lider
inget tvifvel, att många läsare rent
fråssa-de i de groteskt hemska stridsscenerna
och all den félika prakten — precis som
en nutida svensk läsare i fredliga,
enformiga hvardagsförhållanden fråssar i de
spännande anglo-amerikanska
detektivromanernas brokigt växlande, orimliga äfventyr,
för att nu inte tala om skildringarna från
det pågående världskriget.
SVENSKA ROMANER OCH NOVELLER
Af OLOF RABENIUS
III.
Sven Lidman: Carl Silfverstååhls upplefvelser.
Stockholm, Albert Bonniers förlag. Tvedräktens barn.
Stockholm, A. Bonniers förlag.
Sigfrid Siwertz: Ämbetsmän på äfventyr.
Stockholm, A. Bonniers förlag.
Gustaf Hellström. Kring en kvinna. Stockholm,
A. B. Ljus.
Algot Ruhe: De två nationerna. Stockholm,
Wahlström & Widstrand.
Erik Fahlman: Firman Abergsson. Stockholm, P.
A. Norstedt & Söner.
VEN LIDMAN är onekligen en
af de mest utpräglade karaktärerna
inom våra dagars svenska
vitterhet. Han förenar lyrisk schwung
med objektivt intresse och episk
framställningsförmåga och ger saften af ett
temperament och resningen af en vilja åt sina
historiskt och socialt färgade skildringar.
Han håller sig fortfarande inom
släktkrönikans form, i det han alltjämt förtäljer
om sina kära Silfverstååhlars öden och
upplefvelser, kring hvilka vidare perspektiv
öfver tid och miljö öppna sig. Skildringens
tyngdpunkt ligger i hufvudpersonernas
individuella lif, som emellertid är inflätadt i
de större sammanhang de tillhöra.
De mera framstående medlemmarna af
släkten Silfverstååhl, som figurera i Lidmans
romaner, äro af ödet kallade till stora ting
och märkliga upplefvelser. Författaren
älskar att måla dem med utkorelsens sken
kring sin hjässa. De äro krigare både till
yrket och själen, striden är för dem en
helig sak och har ett större ideellare syfte
än sitt omedelbara mål. De äro därför
beredda att vända sina vapen från en
fiendehär mot de ondskans makter, som hota
det inre lifvet. Det är nästan en religiös,
en gammaltestamentlig anda som tänder
deras stridshåg. I Lidmans båda sista böcker
återvänder bilden af S:t Göran och draken
som symbol för det krigarlynne, som fyller
hans hjältar. Dessa krigare äro också
drömmare, och poesien blänker på deras otadliga
klinga. En skön jungfru skall bli segrarens
lön, om han nedlägger draken. Med sitt
svärmeri, som ofta har något af passionens
allvar, äro Silfverstååhlarne raka och stolta
karaktärer, fria och starka viljor, som icke
väja eller vika. Den förening af
egenskaper, som utmärker dem, skulle man kunna
sammanfatta i ordet aktiv romantik.
Det är gammalt svenskt lynne som från
en af sina vackraste sidor framträder i
Lidmans karaktärsteckningar. Hvem ser i
hans hjältar ej värdiga ättlingar till våra
fäder, krigare på fjärran slagfält, besjälade
af romantisk äfventyrshåg, frimodigt allvar
och tillika af tung, öde dröm, den svenska
blandningen af öppen handlingskraft och
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
