Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Tionde häftet - Nathan Söderblom. Af Edv. Lehmann
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
166
EDV. LEHMANN
Foro. E. Dahlberg.
nathan söderblom. uppsala 1884.
kanske är det framför allt den förstnämnda
bland dem, den kulturella
öfverlägsen-heten, som faller i ögonen, när man skall
teckna hans andliga fysionomi. Icke
därför att de kristliga och kyrkliga
intressena äro mindre lefvande hos honom,
utan därför att han ibland de kristligt och
kyrkligt intresserade intager en särskild
plats genom sin ställning i vår tids kultur.
Den lifliga intelligensen och det friska
uppträdandet hade allaredan gjort den
unge Uppsala-studenten bemärkt bland
sina jämnåriga under studenttiden. Med
särskild glans framträdde dessa
egenskaper, då han vid Uppsalamötets stora
jubelfest 1893 som Uppsala studentkårs
ordförande fyllde de kräfvande
representationsskyldigheterna, eller när han hösten
samma år tolkade Gustaf-Adolfsminnet
på ett sätt, som ännu lefver i mångas
minne. Men det var först det decennium
som Söderblom kom att lefva i Paris
(1894—1901) som formade hans karaktär
och grundlade hans rika utveckling.
Hans hem bär ännu prägeln däraf.
De många vackra bilder och skisser,
nedkastade med frisk pensel af unga
svenska konstnärer under deras
Paristid eller af deras franska kamrater, vittna
om huru vidsträckta de kretsar voro
som rörde sig i det svenska prästhemmet
och att den unge husfadern och hans
hustru redan då förstått den gärning,
som blef deras lifs uppgift: att öppna
sina dörrar för den värld, de lefde i,
samtidigt med att de gjorde den
kristendom, som lefde i dem, gällande för hvar
och en, som trädde in öfver deras tröskel.
Söderblom lärde under detta lif att söka
kulturen i dess högsta utveckling och
under dess mest universella former, och
han förstod att använda sitt
Parisuppehåll på ett sådant sätt, att han äfven
fann den.
Redan det, att han tidigt lärde sig
behärska det franska språket, så att han
ständigt kan röra sig med det med
lätthet både muntligt och skriftligt, öppnade
för honom en väg till den stora värld,
som blott några få finna. Franskan
förlänade Söderblom en representativ
förmåga, som blef dubbelt värdefull för en
man som har anlag att träda fram och
göra den sak som han kämpar för
gällande i världen. Men ännu större
betydelse fick det för honom, att detta språk
blef hans vetenskapliga språk, hvilket
satte honom i ständig kontakt med
Parisuniversitetet och de tidskrifter och de
institutioner, som det är omgifvet af.
II.
Den mest betydande frukten af
Söderbloms Parislif blef nämligen de studier
som han där bedref och som
målmedvetet samlade sig kring den nyskapade
eller rättare nästan oskapade
vetenskapen: religionshistorien. Under hans trägna
prästlif och umgängeslif, där dagen var
delad mellan kyrka och lasarett och kon-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
