Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Tionde häftet - Nathan Söderblom. Af Edv. Lehmann
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
520
EDV. LEHMANN
staby prästgård i helga trefaldighets församling vid uppsala.
män till en enhet för Söderbloms
betraktelse, men det är också detta som
gör, att han kan innesluta den moderna
protestantismen äfven i dess mest
utpräglade kritiska form i samma blick som
den katolska modernismen. Men han
finner i protestantismen, vid sidan af den
hjärtefromhet, i hvilken den moderna
katolicismen löper ut, såsom ett omist
ligt karaktärsdrag den stränga, sedliga
öfvertygelse, som genomträngde Luther
och Kalvin, men som fick sitt skarpaste
uttryck hos Immanuel Kant; och med
denna följer den vetenskapliga och den
personliga frihet, som hör till
protestantismens väsen.
Här har den tyska teologien haft sin
uppgift och sin betydelse: icke blott att
öfva vetenskapens kall och därunder äfven
den vetenskapliga kritiken, utan äfven att
skärpa personlighetsproblemet på den
vetenskapliga sanningens slipsten. Bland
de bilder, hvarmed Söderblom illustrerar
sin bok, finna vi äfven sida vid sida
franska och engelska modernister,
Well-hausen och Harnack, Herrmann och
Eucken såsom uttryck för den lärda
biblicismens förbindelser med kristlig
ka-raktäsidealism.
Men äfven dessa teologer och filosofer
betraktar Söderblom under en historisk
synvinkel, under hvilken deras ståndpunkt
blott får delvis berättigande. Han har
lärt för mycket af fransk katolicism och
engelsk protestantism för att kunna slå
sig till ro med Ritschlianismens
obarmhärtighet mot metafysiken och dess allt
uteslutande Kristuskristendom. Den
kristne vill äfven känna Gud och förstå
tillvaron i dess sammanhang med skaparen.
»Enligt min tanke», säger Söderblom,
»utgör metafysiken icke blott ett
klar-hetsbehof utan ett religiöst behof. Tron
kan icke upprätthålla boskillnad med
vetenskapen. Den måste ställa Gud i
förhållande till all verklighet. Vi behöfva
en ny mot religionens verklighet och den
nu vunna andliga kulturen svarande
metafysik — en orientering i tillvaron för
vårt släkte.» Hans mening är därmed
alltså icke, att man skall falla tillbaka till
något slags skolastik, hvarken katolsk eller
protestantisk; utan han vill att man på
religionens basis skall upprätta nya
frågeställningar om tillvaron och ställa nya
uppgifter för filosofien.
Men det är ingalunda blott vetenska.
pen som i Söderbloms »Religionspro_
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
