- Project Runeberg -  Ord och Bild / Tjugutredje årgången. 1914 /
522

(1892-1951)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Tionde häftet - Nathan Söderblom. Af Edv. Lehmann

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

522

EDV. LEHMANN

Hoffot. östling, Uppsala.

interiör från staby prästgård. arbetsrummet.

man icke till annat från Söderbloms
hand, skulle man aldrig ana, hvilken
konstnärsnatur och hvilken konstnär han
i själfva verket är. Det finnes icke blott
bilder på hans väggar, utan hans egen
tanke är full af bilder och hans själ är
full af toner, som äfven klinga i
konstnärlig fullhet igenom hans hem.
Musikern i honom, som också har yttrat sig
i kyrklig komposition, gifver honom ett
fint öra för det musikaliska i allt
mänskligt skapande, lär honom förstå det
konstnärliga snillet i alla dess former. Han
har skrifvit om Geijers musik, om Milles’
konst och om Frödings diktning. Och
just det extrema har ofta sin försvarare
i honom, därför att han vet, att det har
borgarerätt i den konstnärliga frihetens
värld.

Det sedliga och det konstnärliga äro
icke för honom skilda åt genom en
borgerlig gräns, som låter moralen taga

anstöt af konsten, eller genom frivol
öfverlägsenhet, som låter konsten
för-häfva sig öfver moralen. De höra
samman med sina djupaste rötter. Han gör
Sören Kierkegaards ord till sina, att »et
kristeligt menneskes liv er det mest
poetiske, thi han lader Gud digte det». »Så
nära är likheten mellan den konstnärliga
verksamheten och den sedliga friheten»,
tillfogar Söderblom. »Båda innebära
regel, men skapas icke efter regel. Båda
förnimma sig som utslag af den sanna
verkligheten, af lifvets eget
själfiorverk-ligande. Det sedliga handlandet liksom
det konstnärliga skapandet sker därför
med en känsla af nödvändighet, af tvång,
men intet främmande eller förnedrande
tvång, utan väsendets eget framträdande
ur hindrande och döljande höljen.»

Denna karakteristik bekräftar sig i
Söderbloms egen produktion, ty sin
konstnärliga kraft utvecklar han fullt och helt

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 13:54:12 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/ordochbild/1914/0574.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free