Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Första häftet - Primitiv och modern konst. Av Osvald Sirén
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
40
OSVALD SIRÉN
SEGERN ÖVER DE TAVISTISKA KÄTTARNA.
KINESISK MALNING FRÅN
SUNG-PERIODEN (i IOO-TALET).
vara en sysselsättning för välbärgat
folk! Ett tidsfördriv för de förnöjda,
som icke oroas av några fantasier eller
någon längtan att söka en mening, ett
innehåll bakom tillvarons fula eller fagra
skal.
Svårigheten att nå en vidare
uppfattning i dessa ting ligger däri, att vi
så länge vant oss att använda ögon och
förstånd uteslutande till uppsamlande av
yttre fakta. Den kultur, som
fortfarande har hög kurs i vida kretsar, är ett
konglomerat av teorier och s. k. fakta.
Den anses vara praktisk, och den kan
inhämtas ur läroböckerna. Vi ha fått lara
oss att stå katalogiserande och
registrerande inför naturen och att misstro
vår fantasi och vårt emotionella själsliv.
Vill man förvärva sig sken av
vetenskaplighet, sä är det klokast att betvivla
att det finnes någon verklighet utanför
fenomenvärlden. Väl kan det finnas
glimtar av något sådant hos konstnärer,
filosofer och drömmare, men att erkänna
det såsom det väsentliga — ja, det är
lika svårt som det var för mannen, som
länge levat instängd och endast sett
himlen genom små fönster, att erkänna
dess tillvaro, sedan han kommit ut och
icke längre hade några glas att se igenom.
Emellertid är det just denna inre
verklighet som konsten lika väl som
religionen skall uppenbara. Båda äro
uttryck för människans emotionella
själsliv, och här står verkligheten så att säga
i en viss proportion till emotionen. Det
har sagts, icke utan överdrift, men dock
sanningsenligt, att för mystikern liksom
för konstnären är det fysiska universum
endast ett medel till extas. Ingendera
betraktar fenomenvärldens företeelser
med hänsyn till någon praktisk betydelse
eller färgade av utomliggande
idéassociationer, utan såsom självändamål, såsom
symboliska uppenbarelser av en inre
verklighet, vilken väcker deras själ till
hänförelse och skapande. Detta synes
vara förutsättningen för att någonting
med rang av konst skall komma till stånd,
men frågan är, huru kommer det sig dä
att själsrörelsen får gestalt i bild?
Där måtte finnas någonting visst i
fenomenvärlden eller kanske snarare i
konstnärens förhållande till denna, som
gör att det emotionella tillståndet utlöser
sig i form, d. v. s. i tredimensionella
figurer, begränsade av ljus och skugga,
linje och färg. Här försiggår tydligen
en översättning i ett slags symboliska
form- och linjevärden, som äro
nödvändiga för konstnärens fantasi; han kan
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
