Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Första häftet - Primitiv och modern konst. Av Osvald Sirén
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
46
OSVALD SIRÉN
en gång skapades såsom symboliska
uttryck för en stor konstnärs fantasi, som
man har skäl att börja tala om
förstelning. De byzantinska 600-tals-mästarna
och de italienska 1200-tals-målarna kunna
i allmänhet icke beskyllas för tom
formalism eller förstelning. Deras verk äro
de mest överlägsna exempel på det
konstnärliga skapande, som leder djupare,
låtande oss känna formens själsvärden.
Det förefaller som om konsten nu åter
efter en lång period av mer eller mindre
likgiltig naturalism skulle söka arbeta
sig fram till en klarare uppfattning av
det estetiskt väsentliga. Sedan man
under mer än ett århundrade sökt efter
den väg, som kan leda ut från den
förvillande skogen till de solbelysta höjderna,
synes man äntligen funnit en stig, men
huru långt den för, är ännu för tidigt
att säga. — Får detta ställas i samband
med en allmän uppryckning från den
dogmatiska intellektualismens och
materialismens tunga atmosfär? Kunna vi
redan tala om en fantasiens och känslans
renässans? Frågorna må lämnas öppna
för den som kan ha lust att besvara dem.
Jag vill endast tillägga, att jag icke avser
någon sådan emotionell nyväckelse inom
konsten, som kunde jämföras med
romantiken. Den var till sina förutsättningar en
historisk litterär rörelse; den byggde på
efterbildning mera än på nyskapelse.
Dess konst saknade det friska blodet,
det genuina greppet, ty konstnärerna
sågo på naturen såsom arkeologer och
poeter snarare än såsom formskapare.
Reaktionen mot romantiken framhävde ju
också framför allt den materiella formen,
den fullständiga detaljtroheten; konstens
mål skulle då sökas i en allsidig och
övertygande naturefterbildning. Denna
reaktion ledde till vad som plägar kallas
realismen, ett framställningssätt där
detaljen spelar större roll än helheten och
god teknik är av mera värde än ska-
pande fantasi. Frånsett att dessa
principer hade mycket litet med verklig
konst att skaffa, ledde de icke heller till
det avsedda målet, ty föremålen äro icke
sådana de synas. Vår kunskap om
föremålen, grundad på erfarenhet och
intellektuell undersökning är en sak,
intrycket på ögats näthinna är en annan. Det
var denna sanning impressionisterna
togo fatt på, utbildande åt sig ett nytt
uttryckssätt (målningsmetod) på
grundvalen av vetenskapens förklaring av
ljusvibrationerna. De förde därmed
naturalismen på ett konsekvent och
vetenskapligt sätt till dess spets. Deras bästa
skapelser skulle utan tvivel kunna
betecknas såsom kulminationspunkter i
måleriets historia, om konstens uppgift först
och främst låge i att skapa naturillusion.
Vi ha i det föregående sökt visa,
att denna uppgift är en annan och större.
Vad hade väl förövrigt konsten för
berättigande, om den endast vore till för
att konkurrera med vetenskapen eller
med fotografien? Må ingen misstyda
detta så, att vi menade att konstnären
kunde förakta naturen. Ingalunda. Den
moderne målaren behöver i nio fall av
tio det konkreta underlaget av en
naturbild. Hans inspiration väckes genom
det han ser, oeh det är ur synbilden
han söker utkondensera det, som
uttrycker motivets egentliga väsen. Den
moderna konsten kan av flera lätt insedda
skäl icke stå så oberoende av
naturförebilden som det primitiva måleriet, det
tillhör en tid, som vant sig att rikta
blicken utåt, icke inåt, men konstens
centrala syfte måste dock under alla
tider förbliva detsamma. Om konstnären
ser föremålen såsom självändamål och
strävar att genom organisk förenkling
uttrycka det väsentliga, så måste han
naturligtvis även på denna väg nå fram till
det som vi i fråga om den primitiva
konsten benämnde formens själsvärden.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
