Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Andra häftet - Stockholmska muser. Musikrevy september—december 1914. Av Alf Nyman
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
STOCKHOLMSKA MUSER
i o;
Lutar Operan kulturellt mot »ententen»,
så har Konsertföreningen haft sina
musikaliska sympatier åt »centralmakterna». Här
är, trots allt, den stora symfonilitteraturens
stamländer. Och den som har livligare
orkesterintressen måste med eller mot sin
vilja försvärja sig till tysk konst och tyskt
gemyt. Att vara musikalisk och vara tysk
har ju för många rent av kunnat gälla som
synonyma begrepp. — Av de båda
dirigenterna, herrar Ochs och Grevillius, var
den förre åtminstone av tysk extraktion.
Han representerade emellertid mera den
kallblodiga, »schneidiga» artisttypen än den
oftare förekommande
temperamentskapellmästaren. I allmänhet visade han sinne
för det monumentala mera än för det
intima. Hans bättre prestationer kunde förete
skarpa, följdriktiga linjer, vårdad
musikalisk prosodi — av dem minnes man
särskilt finalsatsen ur Beethovens 8:de. Hans
begränsning fick man aning om i saker
som förspelet till Tristan; den brinnande,
passionerade Wagner-melankolien ägde han
ringa medel att suggerera. Då tycktes det
orkestervirtuosa hos ex. Liszt och Strauss
utgöra en större lockelse för honom; för
sådant ägde han — inom gränserna av
orkesterns prestationsförmåga visserligen —
ett odisputabelt savoir faire. Man kan
emellertid betvivla klokheten av att f. n.
locka orkestern att fresta så hala isar
—-en admonition, som även drabbar
med-dirigenten, hr Grevillius.
Av äldre nyheter hugnade säsongen
med Mozarts Symphonie consertante för
violin, viola och orkester (solister:
professor Zetterquist och herr Sven Kjellström)
— en tjusande instrumental konversation,
framburen (vad solisterna beträffar) med
det fina lagom, som är Mozartstilens
hemlighet; vidare Bachs D-dursuite, väl det
märkligaste orkesterverket från 1700-talets
förra hälft, inneslutande bl. a. den celebra
airen på G-strängen samt trumpetbouréen.
Vigorös manlig klarhet, logisk omutlighet
i fullföljandet av de tematiska sekvenserna
äro dess andliga signatur. Ex forti
dul-cedo — detta kunde gott sägas vara den
för mozartska kompositionsstilens valspråk.
»Sötma av styrka»! Rent instrumentalt
frapperas man av biåsar-körens blygsamma
roll i Bach-orkestern, liksom i
rokoko-orkestern över huvud. I kontrast med den efter
-wagnerska orkesterbesättningen är det som
FRIDTJOF BACKER-GRÖNDAHL.
att köra fram läderkanoner mot
42-centi-metersmörsare. Detta torde vara något
mera än en bild. Ty det existerar
förmodligen ett djupare kultursamband mellan
den kraftstämning och högflodskänsla, som
lett till Tysklands politiska
stormaktsställning med bl. a. dess militärtekniska
stàl-brontosaurer samt den ävlan efter det
bålstora, kraftbräddade, med ett ord:
mäs-singsfortissimot, som utmärker den
efter-wagnerska orkestreringskonsten. Är icke
detta imperialismen — på det akustiska
området?
I fråga om solist-engagemang har
Konsertföreningen praktiserat en visserligen av
omständigheterna påbjuden men icke dess
mindre klok och berömvärd skandinavism.
— Danmark har f n. som kulturspecialité
att föra i marknaden förträffliga violinister:
Thornberg, konsertmästaren vid Berliner
Philharmonie, Fini Henriques, fröken
Storm-Breuning och Peder Möller. Det ser ut
som om den danska sensibiliteten i
särskild grad disponerade för ett visst slags
intim violinkonst — violinpoetens i
motsats till violinatletens. Peder Möller, som
man under höstsäsongen fick lära känna
både som solist och kammarmusiker, besatt
denna tonens sällsynta tindra?ide skönhet
och ett appassionato av beslöjad förnämhet
och doft, som kom t. o. m. Max Bruchs
på senromantikens stubbåker botaniserade
G-moll-konsert att uppleva en secondaprima.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
