- Project Runeberg -  Ord och Bild / Tjugufjärde årgången. 1915 /
185

(1892-1951)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Fjärde häftet - Ur musikens förhistoria. Av Alf Nyman

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

RODD TILL ACKOMPANJEMANG AV TRUMMA. KINESISK TECKNING.

livet — synes vara den hemliga
enhetspunkten för allt vad lek, dans och
musik heter. För den vilda
musikpubliken är nämligen musik liktydigt
med kroppsrörelse — att åhöra och
»tillägna» sig en musik är att utföra den,
med fötter och händer och — om möjligt
— med hela kroppen! Även manätaren
äger sin »kallistenik». Den bekvämt
sittande konsertpubliken är i varje fall
en helt och hållet modern företeelse —
en dekadansföreteelse, kunde man frestas
säga. Etnografien har sålunda på ett
lysande sätt bekräftat Richard Wagners
geniala förmodande, att musiken framgått
ur dansen — ja, att rent av ett
dramatiskt element från begynnelsen ingått i
densamma. Den primitiva dansen är i
ordets egentligaste bemärkelse en
folk-dans, i det att hela stammen, hela folkel
dansar. Ur en synpunkt ter den sig
som ett slags fristående friskgymnastik

till ackompanjemang av sång och
trummor; ur en annan däremot mera som
en folkbildningskurs för nytta och nöje.
Ty det dansas inte i all allmänhet, utan
dansstegen och rörelserna betyda
vanligen något: man härmar jaktbytets och
fänadens specifika sätt att gå och röra
sig. Oxens, fårets, björnens, sälhundens,
känguruns, gorillans, boa constrictorns
manér få hålla till och begabbas. Jaktens
och boskapsvärdens alla finter och
svårigheter passera därvid revy — varvid
ofta en person inhöljd i dukar och
mattor agerar villebrådet — allt under
stamförvanternas jubelskrän och
trummornas pliktskyldiga dunkande; den
uppväxande ungdomen erhåller på detta sätt
en synnerligen åskådlig och pedagogiskt
tjusande friluftslektion i jaktkonst.
Särskilt efter en gynnad jaktdag är detta
en gouterad aftonunderhållning — häri
ligger nu sanningskornet i Abasastam-

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 13:54:43 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/ordochbild/1915/0215.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free