Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Femte häftet - Svensk genombrottskonst. Av Carl David Moselius
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
260 CARL DAVID MOSELIUS
FANTASI. OLJEMÅLNING AF ERNST
JOSEPHSON. OMKR. 189O.
dessa improvisationer från hans sjuka
tid som vinner oss redan från början, och
ju mera vi fördjupa oss i dem, desto
klarare framstår här hans storhet som
konstnär. Aldrig har Josephson så förträffligt
förstått att komponera förut, och hans
förmåga att stegra uttrycket och få fram
karaktären är mästerlig. Det framträder
ett starkt dekorativt och
expressionistiskt drag i hans alstring från dessa
år, som är nära besläktat med den
moderna konstriktning, som har sin
utgångspunkt i Gauguin och betingar en ur
naturalistisk synpunkt obalanserad
teckning och en friare behandling av
proportionerna. Och samtidigt går
koloriten upp i ljuset och blir allt mer eterisk,
delvis tack vare den akvarellartat tunna
färgpåläggningen, som ofta låter duken
skimra igenom.
Ingenting vittnar i min tanke bättre
om Richard Berghs vidsynthet och djupa
förståelse för Josephsons konst än de
många pannåer, skisser och teckningar
han pietetsfullt samlat frän konstnärens
sjuka tid. Det är en stor lycka, att vi
hädanefter få även denna fas av hans
utveckling så rikt representerad på
Nationalmuseum.
Till hans yppersta arbeten från dessa
år hör i min tanke Damporträttet från
Rivieran. Hon sitter med armarna i
knät och dricker sol nere vid
havsstranden och njuter i oändligt välbefinnande
sitt dolce far niente. Själva gestalten
är byggd av bara ljus, och huvudet med
sin blonda hårkrona är modellerat med
suverän säkerhet i några få stora drag.
Man glömmer inte lätt teckningen av
de läpparna! I några kromgula solrosor
och krapplackröda liljor har konstnären
antytt all Söderns härlighet, och som
bakgrund ger han oss havet i ett anslag
av kobolt och ultramarin.
Egendomligare är den färgfantasi,
som föreställer det heliga sakramentet,
framförallt på grund av de starkt
förvridna proportionerna. Rörande och
oändligt betagande är här den
uttrycksfulla Kristusgestalten, men ännu
skönare den långa smala kvinnan t. h. i
vermeraudegrön mantel. I sitt starkt
stiliserade formspråk erinrar hon om
EI Greco.
Sällan har Josephson nått ett mera
fulltonigt uttryck för den värld av dröm
och syn, han bär inom sig under dessa
sjuka år, än i den lilla underbara duken
Fantasi. Det är fyra huvud med olika
extatiska uttryck. Kanske är den ljusa
kvinnan en död, som av andar föres
över till andra stranden.
Till dessa kompositioner sluter sig
en hel rad av smärre skisser och
teckningar, som det skulle bli alltför vidlyftigt
att fördjupa oss i men som alla gripa
genom sin känslostyrka och den
omedelbarhet varmed konstnären här talar till
oss. Det är en i lidandet rik människa
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
