Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sjätte häftet - Svenska romaner och noveller. Av Olof Rabenius
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
328
OLOF RABENIUS
hög rang. Det lyser andlig skönhet från
hans bjärta och skröpliga gestalt.
En bok som Kejsarn av Portugallien
är naturligtvis ett verk i vilket med
sinnrik konst huvudidén organiskt utbildats i
enskildheter och en rikedom av samspelta
motiv skänker den en mångsidig belysning.
Så fast emellertid tanken är, som bär det
hela, ser man den aldrig abstrakt utskalad;
den endast behärskar och besjälar den
levande dikt, vari den ingått. Goethe har
skrivit följande ord om geniets verk:
Zwar ist’s mit der Gedenkenfabrik
Wie mit einem Webermeisterstück,
Wo ein Tritt tausend Fäden regt,
Die Schifflein herüber, hinilber schiessen,
Die Fäden ungesehen fliessen,
Ein Schlag tausend Verbindungen schlägt.
Den konst som här beskrives kan,
försåvitt den kommer till bruk inom
diktningen, Selma Lagerlöf med skäl och rätt
kalla sin.
Hennes stil äger fortfarande den
lyriska charm, det mjukt besjälade tonfall, som
man lärt sig älska i flera av hennes
föregående böcker. När man vänder bladen
är det ofta som komme man i beröring
med friskt löv och nyutspruckna blommor,
och genom hennes ord liksom rinner ett
solflöde. Det finns i boken en bild av
ljus sommarfägring, som man icke
glömmer. Den föreställer Klara Fina
Gulle-borg klädd i ny röd klädning stående pä
en hög klint och blickande ut över den
av skogar, fält och trädgårdar vävda
nejden. Till sist slår hon ut armarna, som
ville hon ta den i famn. Är det ej som
vore det Selma Lagerlöf själv, som drar
den svenska naturens skönhet till sitt hjärta?
Man kan icke undgå att finna en
påverkan från Selma Lagerlöfs konst i Hanna
Söderlund-Hammars debutbok Hård mark.
Hon är känslig för det goda hjärtats, den
trofasta kärlekens poesi, som även ger
tonen åt de bästa sidorna i hennes
novellsamling. Man värmes därav, då man
läser berättelsen om en mor, som med en
knippa konvaljer från hemmets jord besö
ker sin son i fängelset och därmed rör
hans förhärdade sinne. Författarinnans
känsla är under skildringen tillbakahållen;
den gör därför ej ett ringare intryck.
Författarinnan äger förmåga att fatta sin
uppgift klart i sikte, att klokt begränsa fram-
ställningen och låta det väsentliga i
motivet komma till verkan. Hennes
skildringar ha objektiv hållning. Man kan endast
anmärka på, att deras färg ibland är för
tunn och monoton och att skiftning och
rörlighet frångår dem. Motiven äro
alltigenom tagna från folklivet, vars innersida
författarinnan söker belysa. Den hårda
marken är en beteckning för den svenska
folknaturellens sträva och karga yta, vilken
i det längsta håller själens inre värme
tillbaka men då den till sist släpper igenom
den låter den framflöda så mycket renare
och rikare. Snön behöver smälta och
kä-len gå ur jorden, innan vårblommorna
uppspira. Det är en förening av kärvt trots
och försynt stolthet, som härskar, tills den
gömda innerligheten bryter i dagen. Det
är ett adelsdrag i folklynnet, författarinnan
givit relief i sina karaktärsteckningar.
»Skilsmässa» t. ex. är historien om en
man, som efter att ha blivit bedragen av
sin hustru, synbarligen hyser misstro och
avoghet mot henne men som röjer sin
dolda ömhet för henne, då det gäller att
rädda hennes liv; situationen är spänd, ty
den fara, ur vilken han frälser henne, är
en eldsvåda, hon själv förorsakat och som
lägger hans livsverk, den under outtröttlig
möda upptimrade stugan, i ruiner. »Gäld»
skildrar dels, hur den länge undertryckta
faderskänslan till sist tar ut sin rätt, dels
hur en mans skygga kärlek till en kvinna
omsider vinner mod och tillförsikt.
Moraliskt allvar präglar en liten berättelse om
en kvinna, som förskjuter sin älskare
därför att hon icke aktar honom värdig som
far till deras barn. Man får här intryck
av hur plikten, som så ofta sker i livet,
bjuder njutningen ett vemodsfullt avsked.
Slutligen må nämnas den förträffliga lilla
historien Påskeld, som ger en rörande
livsbild med skildringen av en svärmisk
krymplings hopplösa kärlek och ensliga död.
Hanna Söderlund-Hammar hör till de
debutanter, av vilka man önskar nya verk.
Bland svenska folklivsskildringar är hennes
bok en av de bästa, som på senare åren
framkommit. Hon ger däri tillkänna en
litterär blick på sitt ämne och smak i
behandlingen därav.
Med Hjalmar Söderberg komma vi in
i en annan diktsfär. Hans konst har icke
djupa rötter i den svenska jordgrunden, och
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
