Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sjätte häftet - Birger Mörners bok om Aurora Königsmarck. Av Hj. Lundgren
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
BIRGER MÖRNERS BOK OM AURORA KÖNIGSMARCK
335
en penning vara gjord, som beskrives
sålunda: Delila, såsom et skönt och
välputsat sittande Fruentimmer vil locka Simson
til sit sköte; vartil han med en vidrig upsyn
nekar . . .
Vilh. Fredrik Palmblad är den som
utförligast behandlat Aurora i sin
romantiserade skildring: Aurora Königsmarck och
hennes släkt (i—4 Örebro 1846—49).
Mest känd är väl passagen om henne i
Tegnérs dikt Carl XII:
Högbarmad, smärt, gullhårig
en ny Aurora kom;
från kämpe tjuguårig
hon vände ohörd om.
Och Snoilsky har som bekant en vacker
dikt om »Aurora Königsmarck» — den
längsta av alla hans berättande dikter.
Bland utländska författare är det i
främsta rummet Friederich Cramer som
riktat Aurora-litteraturen med ett arbete,
som måste betraktas såsom den viktigaste
källan för kunskapen om hennes liv och
öden. Cramers arbete: »Denkwürdigkeiten
der Gräfin Maria Aurora Königsmarck
und der Königsmarck’schen Familie, nach
bisher unbekannten Quellen» utkom år
1836 i Leipzig och är ett digert verk på
över sexhundra sidor. En annan viktig
källa är den i Amsterdam år 1734
anonymt utgivna »La Saxe galante», vars
författare anses vara greve C. L. von
Poell-nitz. La Saxe galante har tjänat
Palmblad till förebild, liksom den även var
källan för C. D. Gloxin [pseud. för K. L.
von Woltmann]: Marie Aurore, Gräfin
von Königsmarck, Ein Originalgemälde
(Berlin 1797), vilket arbete översattes till
svenska år 1814: »Svenska grefvinnan
Aurora Königsmarcks kärlekshändelser med
K. August i Polen.» Nämnas bör, att
Voltaire i sin »Histoire de Charles XII» också
skildrat Aurora, och att hennes historia
finnes i gängse encyklopedier,
uppslagsböcker och biografiska verk — en hel del
andra författare att förtiga.
Birger Mörner har dock i den krönika
han skrivit över den sköna äventyrerskan
och vilken föreligger i ett prakttryck på
287 sidor folio, med talrika porträtter,
facsimiler, vignetter och anfanger i tidens
stil, icke nöjt sig med endast de tryckta,
här ovan nämnda arbetena. Han har,
driven av intresse att uppdaga sin
hjältinnas liv i dess lönnligaste detaljer, genom-
forskat arkivens och bibliotekens gömmor
och samlingar av tryckta och otryckta
dokument. Resultatet av detta besvärliga och
mödosamma arbete har blivit ett rikt
material av excerpter och autentiska
handlingar, alltigenom sammanhållet och
sammanbundet av en poets hand. Ty vad som
skiljer Birger Mörners Aurorabok från många
av föregångarnas är den poetiska verve,
varmed hennes liv är berättat, det
hemliga samförstånd och den förstående
sympati, som man anar mellan skildraren och
hans föremål och som skänker åt många
av sidorna en livfullhet och en glöd att
man tycker sig icke läsa en bok, men
själv förunnas vara med i ett romantiskt
äventyr.
Boken börjar med en exposé över den
Königsmarckska släkten och upprinnelsen av
deras vapen: de tre rosorna, Martis och
Veneris röda rosor, efter vilka de
Königs-marckske med sitt heta och oroliga blod
ständigt jagade. Denna rosenlängtan, längtan
efter äventyret, glansen och kärleken går
som den röda tråden genom Auroras
skiftande och ombytliga liv. Och man känner
och förstår, hur författaren sympatiserar med
denna längtan, det är som runne i hans
egna ådror ett blod av samma slag som
de Königsmarckskes, med sådan brio och
fart målar han den pompösa romantik, som
ligger över deras liv med alla kabaler,
amou-rer och glorieuse äventyr. Birger Mörner —
poeten och världsfararen — är ju själv
vår litteraturs romantiske »chevalier errant»,
på jakt efter livets röda rosor även han.
En mera förstående skildrare kunde därför
de Königsmarckske svårligen ha funnit.
En kort översikt av Auroras liv —
sådant Birger Mörner målar det — torde
här vara på sin plats. Född i Stade den
28 april 1862 tillbragte hon sina första år i
Tyskland. Efter faderns död, 1673, bodde
hon jämte modern, Maria Christina
Wrangel, en kort tid i Hamburg och kom sedan
till Sverige. Här vistades hon till moderns
död 1691. Här tillbringar hon som »en
ung och strålande prinsessa av
noli-me-tangere-land» sin första, lyckliga tid, här
»dansar hon över Svenska ängar och
utmålar i brev till en cousine bl. a.
diver-tissementen wid Medewij». Dessa friska,
graciösa, förtjusande brev ha, som bekant,
tryckts av Hanselli i hans Vitterhetsarbeten
av svenska författare. Men snart är den
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
