Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sjunde häftet - Om sinnessjukdom, diktning och skapande konst. Av Bror Gadelius
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
384 BROR GADELIUS
342
icke främjas av ett starkt sexualbehov
anför Möbius SCHOPENHAUER. Men
därvid glömmer Möbius, att filosofi och
metafysik, liksom religionen, höra till
de subjektiva begreppssfärer, vilka i
samma grad som konstnärlig produktion
påverkas av gemyt och temperament,
medan däremot den vetenskapliga
produktionen i egentlig mening uteslutande
bygger på objektiva grunder. Vad som
gäller för konstnärer och skalder, det
torde därför i viss mån även gälla för
filosofer och — präster. Huru som
helst har Schopenhauer, vilken på ett
frimodigt sätt delgivit oss sina
själviakttagelser, lämnat ett så värdefullt bidrag
till föreliggande fråga, att jag här vill
återgiva hans ord. »I de dagar och
timmar», skriver Schopenhauer, »när
vällustens drift hos mig kännes mäktigast,
icke den matta längtan som fyller ett
däst medvetandes tomhet utan en
brännande lusta, en häftig åtrå, just då äro
också själens förnämsta krafter, den
bättre delen av medvetandet, redo att
utveckla sin högsta verksamhet,
ehuruväl allt detta, så länge medvetandet
hängiver sig åt begäret och helt
uppfylles därav, förblir latent, men det
fordras blott en kraftig ansträngning, att
förändra riktningen och i stället för
detta kvalmiga, häftiga och förtvivlade
begär (ur nattens rike) uppfylla
medvetandet med den högsta andliga kraft
(ur ljusets rike).»
Det är sålunda i alla händelser det
undanträngda och undermedvetna
begäret och icke den lystnad som lägger
beslag på uppmärksamheten, som på
nyssnämnda sätt förmår främja
konstnärlig och litterär produktion. Det
starka sexualbegäret i och för sig har
för visso ingen inspirerande betydelse.
Driften spelar förmodligen i den
andliga hushållningen blott så till vida en
roll, att den nervösa spänning, för vil-
ken begäret är det brutala uttrycket,
kan ledas över i andra banor och
stimulera andra centra än de, som
förmedla sexualdriftens tillfredsställande.
Jämte dessa det animala livets
nervbanor står även stora hjärnans oändligt
komplicerade instrument till den
organiska spänningens förfogande, och när
de erotiska föreställningarnas idékrets
genom en hämmande viljeakt
uteslutas, kunna andra mera förandligade
melodier på detta sätt bli hörbara. Men
instrumentets beskaffenhet, begåvningen,
det geniala anlaget är dock det
yttersta och väsentligaste villkoret för
melodiernas fägring.
I det förut så dunkla fysiologiska
sammanhanget mellan
själsförmögenheterna och det sexuella driftlivet har
genom senare tiders studier av den s. k.
inre sekretionen något klarare
synpunkter vunnits. Som bekant äga
könskörtlarna förutom en yttre sekretorisk,
på befruktningen inriktad uppgift även
en s. k. endokrin eller inre-sekretorisk.
Könskörtlarna ingå i detta avseende
som en länk i en kedja av med
varandra nära förbundna inre-sekretoriska
organ, till vilka förutom könskörtlarna
höra thymus, sköldkörteln, hypofysen,
binjurarna, pankreas m. fl. Alla dessa
körtlar stå i intim växelverkan med
varandra och bidraga med sin inre
sekretion till ämnesomsättningens normala
fortgång och därmed ock till en normal
kroppslig och andlig utveckling. En
dysfunktion eller rubbning av dessa
körtlars funktion är ägnad att framkalla
allvarliga rubbningar i
ämnesomsättningen och därmed ohälsa och hinder för
den kroppsliga och andliga mognaden;
dysfunktionen kan sålunda leda såväl
till utvecklingsrubbningar som
sinnessjukdomar.
Den som hade tillfälle att i sällskapet
Idun för omkring ett är sedan höra do-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
