Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sjunde häftet - Om sinnessjukdom, diktning och skapande konst. Av Bror Gadelius
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
346
BROR GADELIUS
säga direkt i ett ohjälpligt själslidande.
Liksom Tegnér har Fröding i brev till
en av sina vänner förutsagt sitt slutliga
öde. Den åsyftade förutsägelsen
återfinnes i »Brev till M. Hellberg» av år
1887, en gripande bekännelse som ger
klart besked om Frödings brustenhet
redan denna tid.1 Han lever redan nu
inåtvänd, distraherad av »rösterna» och
de hemska förnimmelserna, som stiga
upp ur ett sjukt nervlivs avgrunder.
Hans utåtriktade människa är
själsfrånvarande och ser sig om med en
likgiltig slocknande blick:
Jag är en fånge i andanom,
min själ förgås i den långa ledan,
som grubblet föder och huldar om;
det var så fruktansvärt länge sedan
ett ljud av liv till mitt öra kom.
Jag hört väl eko af stridens dån,
som ständigt ljuder därutifrån,
men för min själ är det blott ett eko
utav en dröm som är mera matt
än drömmen drömd i en febernatt,
där mycket vildare röster skreko,
en kör av jämmer och hesa skratt
från jagets burar och oublietter,*
dit jag besvärliga minnen sätter.
Redan nu är den personliga enheten
i Frödings själsliv bruten och den för
hans sinnessjukdom karaktäristiska
dubbelkänslan förhanden. Han känner sig
själv på samma gång död och levande.
Vad som händer där ute i världen, smått
lika väl som stort, »når ej in till min
fångna själ», och han har den
förnimmelsen att stå vid sidan av sitt eget lik:
— — Han stirrar på
de slappa dragen, de dödslikt vita,
han stirrar jämnt, men kan ej förstå;
säg är han verkligen död, den döde,
har han förtjänat sitt usla öde
att vara till blott helt rätt och slätt
och vissna bort som av maskar frätt?
Och vilken var han, den bleke döde,
1 Brevet är tryckt i Frödings Efterlämnade
skrifter, I. Vers. Utgiven 1914.
2 Kurs. av mig.
det tycks mig likasom suckar ljöde
ur likets barm, fastän nu för sent,
av något ädelt och ljust och rent?
Kanhända var han ej hel och hållen
den svage stackarn, den arme stollen?
Så har det varit från år till år,
framför mig själv jag förtrollad står.
Jag vet att det kan till intet båta
och aldrig gissar jag ut min gåta,
men det blir vanvett till slut och då
blir det väl äntligen slut därpå.
Sjukdomens egentliga utbrott skedde
år 1894, och de första symtomen lära
hava varit egendomliga automatiska
tvångsrörelser med armarna, som kommo
Fröding att tro att hans döda föräldrar
eller någon annan sökte bemäktiga sig
hans personlighet så att han blev besatt
av ett annat väsen. I sin förskräckelse
tog han en tändsticksask och tryckte
den hårt mot pannan, allt under det
han högt ropade: »Jag, jag, jag», ty
sitt jag ville han ej godvilligt ge ifrån sig.
I Frödings sjukdom igenkänna vi den
typiska schizofrenien, varom jag här
ovan talade.
Under en känsla av främmande
inverkan och tvång, förnimmelser av att
vara föremål för tankeläsning och
spiri-tism, att vara besatt, söndrad och
utkastad ur sig själv, under ett livligt
hal-lucinerande med impulsiva utbrott av
oro, omväxlande med tider av stumhet
och otillgänglighet, fortskrider sjukdomen.
Härunder fullbordas den partiella
förintelsen av Frödings personlighet, som
redan i det gripande brevet till Hellberg
av år 1887 är antydd. »Bullret utifrån»
har allt svårare och svårare att nå den
inåtvände, grubblande skalden, döden
har redan nått en del av hans jag.1
1 Den för Frödings sjukdom så
karaktäristiska själsfrånvaron, varunder förbindelsen med
det yttre livet mer och mer upphör, framgår
på ett otvetydigt sätt af den skildring Richard
Bergh givit av skalden från dennes
Uppsalatid och under vistelsen på Tullinge. (Se
Richard Bergh: Några ord till Frödings bild,
Ord och Bild 1911 sid. 187).
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
