Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sjunde häftet - Det var mor Jordens egen röst. Av Gustaf Johansson - Jägargossarna - Löftet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
DET VAR MOR JORDENS EGEN RÖST
Mor Jord, mor Jord, din röst jag hör
vid midnattskyssen din —
vår vandring styr mot berg och myr,
där aftonsolen dör,
där blott en hind i skymningsvind
för brånadssången flyr,
där blott en ton ur visan din
de skumma skogar stör —
ja, långt dit in, ja, långt dit in
i sägners natt oss för!
LÖFTET.
Nej, ingen drömröst talar så
med varma, djupa ord —
Det var där hallonliden stå
hon mötte mig, mor Jord.
Ja, det var hennes klara röst,
som förr likt eko hörts,
när hennes rika modersbröst
av mina läppar rörts —
Det kom som tal i stilla natt
i trakt med duvors bo,
där jag vid forsen vaken satt,
sen marken gått till ro —
En stjärna log, en björk stod grön,
och vit låg mossans fäll —
Det kom som svar på någon bön,
man bett en fjärran kväll: —
— Ja, här, dit dina drömmar flyr
och dit din kärlek drog,
som uv till grottans skymning styr,
som irrbloss släcks i skog,
på mossans vita vilofäll,
när dina år flytt hän,
du somna skall en skyröd kväll
bland evigt gröna trän.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
