- Project Runeberg -  Ord och Bild / Tjugufjärde årgången. 1915 /
422

(1892-1945)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Åttonde häftet - Från rosornas och smyrnamattornas land. Av Otto Cyrén

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

422

OTTO CYRÉN

TRETTONÅRIG TURKISK BRUD.

direkt från sin villa eller köpmannen direkt
från sitt hus i staden och föres till bergen,
varifrån sedan under allehanda hotelser
lösepenningen skall utpressas. Turkarna
låta därför aldrig gärna främlingen resa
ensam, utan han föres genom
myndigheternas försorg med en eller ett par
gendarmer som eskort. Men vad skulle
t. ex. våra två gendarmer ha kunnat
uträtta mot ett helt rövarband! Vi kunde
emellertid trösta oss med att vi reste
genom en trakt, där forna eventuellt för
handen varande rövare för länge sedan
borde ha hunnit svälta ihjäl!

Upp emot passhöjden avtog
växtligheten hastigt, och aldrig har jag vid en
så relativt ringa höjdskillnad — passet
var ej fullt 900 m. ö. h. — iakttagit ett
sådant temperatur- och klimatomslag
som här. Det var som att komma ur
ett varmbad under den iskalla duschen.
Vi kommo från subtropisk vegetation och
högsommarvärme och möttes plötsligt av
iskallt vårregn, nästan kala buskar och
blommande högfjällsrhododendron. Det

var ju egentligen icke ett pass, vi
passerade, utan ett trappsteg från kustbergens
heta sydsluttning upp till den väldiga
högplatå med sitt sträva
kontinentalklimat, som intar större delen av Mindre
Asiens inre.

De »haner» eller härbärgen, man är
hänvisad till under nätterna i dessa
trakter, äro naturligtvis synnerligen enkla,
och man måste framför allt skatta sig
lycklig, om man ej får alltför många
»medpassagerare» på resan. På vår första
station, Hafis-Bey, måste vi uppför en
rankig trappa eller snarare stege till ett
slags loft eller duvslag, försett med
fönster utan rutor, men med de obligatoriska
skjutgallren — för den händelse rummet
skulle bebos av kvinnor. Den turkiska
kvinnan får ju aldrig skåda ut i det fria
annat än genom grova trägaller!
Fönsterluckor och väggar skydda endast
ofullständigt mot blåsten, men häremot
hjälper en god sovsäck, och kan man
så vänja sig vid, att hästarna trampa
och skrapa hela natten i stallet inunder

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Wed Nov 9 06:31:42 2016 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/ordochbild/1915/0468.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free