Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Åttonde häftet - Från rosornas och smyrnamattornas land. Av Otto Cyrén
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
428
OTTO CYRÉN
fält får nu efteråt en betydligt
vemods-fullare anstrykning, när man betänker,
att Burdur i höstas hemsöktes av ett svårt
jordskalv, som förstörde en stor del av
staden och begrov flera tusen människor
under ruinerna. Men huru många av oss,
på sensationer så bortskämda
nutidsmänniskor fästa sig vid ett par fetstils,
rader i de dagliga tidningarna om att ett
par städer i Mindre Asien härjats av
jordskalv? Sådant måste ha skett
åtminstone pä Balkan eller i Italien för att
förmå väcka något större medlidande eller
ens reflexioner.
Isparta är en stad med gamla anor
och ligger mycket vackert vid foten av
det 2,400 m höga Ak-Dag (=vita berget).
Annars är staden av ungefär samma
storlek och karaktär som Burdur, sädesfält
och rosenplanteringar runt omkring,
basarer, moskéer och mattväverier inom
stadens hank och stör. En italiensk
kommission hade nyligen varit där i och
för järnvägskoncessionen, så nu var
spionfruktan uppdriven i alldeles särskilt hög
grad, man vädrade italienare överallt.
Redan förut, på ett par ställen vid kusten,
hade åtskilliga personer genom
dragomanen frågat oss, om vi inte trodde,
att italienarna snart skulle komma med
sina krigsskepp och lägga beslag på ett
stycke av landet. Men vi tröstade dem
då alltid med, att detta vore absolut
uteslutet; England, Frankrike och Tyskland
skulle aldrig tillåta något sådant! Och
för denna tröst voro de alltid mycket
tacksamma, förtroendet till landets egen
kraft tycktes ej vara särdeles stort.
Mycket har förändrat sig under det förflutna
året, och när jag skriver detta, ha
visserligen icke ännu italienarna, men i stället
fransmän och engelsmän gjort strandhugg
här och var på den oskyddade kusten,
men glädjen av detta deras arbete måste
grumlas betydligt av det förhållandet, att
det är så svårt att träffa just turkarna:
de viktiga järnvägar, som gå nära och
ungefär parallellt med kusten, äga de
själva, och kusthandeln ligger
huvudsakligen i grekers och utlänningars händer.
För övrigt torde turkarna dyrt lämna
ifrån sig rätten att bestämma i eget land.
Den uppjagade fruktan för italienska
spioner gjorde visst också oss något
misstänkta bland befolkningen. Annars är
turken synnerligen hänsynsfull mot
främlingen, varje turk, från den högste
tjänstemannen ned till gatpojken, söker hjälpa
främlingen, som råkat i trångmål.
Turken vinner genom sin öppenhet,
godmodighet och friska humör, i sin religion
och dess fatalism har han väl grunden
till sin stora sorglöshet. Han har ännu
bevarat mycket av orientalens stolthet
och är ej den födde tiggare, som så
mycket patrask i de sydeuropeiska
städerna. Att lägre tjänstemän o. d. söka
sko sig på främlingens drickspengar, är
mer systemets än gemene mans skuld.
Turken är väl gästfri, men vi få ej
av honom fordra en gästfrihet enligt
europeiskt eller än mindre slaviskt
mönster, därtill är kvinnans ställning allt för
delikat. Av denna orsak och tillfölje av
en del religiösa och orientaliska vanor
kan främlingen aldrig komma i intimare
umgänge med familjen. Och turkens
eventuella misstro mot européerna är väl
alltför väl grundad, ty huru ofta erhöll
han något gott eller ens ett gott
föredöme från Europa? Ha dessa kristna
stater, som upphäva sig själva till
domare över allt och alla och som predika
en så vacker moral, ha de visat sig i
detta hänseende stå högre än turkarna?
Åtminstone icke deras politiker, och
allra minst under de senaste åren ! Kristna
folk, som förr upprörts öfver
»hundturkarnas» våldsamma framfart, medan de
själva fråssat i häxprocessernas
blods-offer, folk som i nyare tid upprörts
över armenierblodbad, men själva till-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
