Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Nionde häftet - Ett kåseri om den italienska renässansen. Av August Brunius
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
154
AUGUST BRUNIUS
han se världens skönaste kvinna. Vern
kan mäta riskens värde för den ordinära
människan? Holmes påvisar att dessa
spännande erfarenheter måste givit
åtminstone konstnären ett underbart stegrat
sinne för de starka kontrasterna mellan
liv och död, sorg och glädje, lycka och
olycka. Hade Dante levat i lugn och ro,
skulle det väl ha blivit flera utsökta Vita
nuova men ingen Divina commedia.
Därjämte har den snabba växlingen i
öden och tilldragelser drivit konstnären
och handlingsmänniskan till att ständigt
skapa nytt, att otåligt störta vidare in på
nya områden. I vår tid ha konstnärerna
både för små och för enformiga
erfarenheter; de kunna icke stimulera sig
tillräckligt med bara böcker och resor och
fantastiska nöjen. Deras eget liv ger
dem icke längre starka sensationer.
Holmes summerar sålunda sina
funderingar i de orden att intellektuell och
skapande vitalitet, långtifrån att gynnas av
de moderna idealen om kringgärdad
sam-hällsro och individuell lycka, tvärtom är i
grund främmande för sådana livsvillkor.
Liksom fiskeri-inspektörerna äro vi alla
inställda på att utrota gäddan — plåna
ut eller åtminstone undertrycka den nöd,
de sjukdomar och den slump, som tyckts
hota samhällets svagare medlemmar. Vi
ha på det sättet blivit kvitt ganska många
»gäddor» under de senaste hundra åren.
Sålunda mynnar detta lekfulla
sommarkåseri ut i en kritik av moderna
samhällsideal, en reaktion mot den goda
ordningen och slutligen en framtidsspådom
om en allt fortgående nivellering under
en abnormt utväxande demokrati. I ett
särskilt kapitel, Machiavelli, utvecklar han
sina politiska tankar, fortfarande i nära
anslutning till iakttagelserna från fiskriket.
Den lärdom han vill draga på alla
områden av dessa iakttagelser uttryckes i
slutorden om värdet av »the strenuous
interplay of contrary forces».
* *
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>