Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Tolfte häftet - Goethes naturvetenskapliga studier och samlingar. Av Beatrice Zade
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
628
BEATRICE ZADE
denne mans hela andliga byggnad just
på hans förhållande till naturen. Endast
där flyter källan till hans vetande,
tänkande, skapande, diktande.»
II.
Vad som i de särskilda fallen givit
Goethe yttre anledning till att sysselsätta
sig med naturvetenskaperna har han själv
berättat. Den verkliga, inre grunden har
han likaledes själv meddelat eftervärlden,
när han1 omtalar, att han efter
återkomsten från Italien blivit främmande för
sina forna vänner icke blott genom den
riktning hans konststudier tagit, utan även
genom »den mest avgjorda vändning till
naturen», vars tjänare han blivit »på
det mest individuella sätt, av innersta
drift».
Redan under de första barnaåren
visade den begåvade gossen särskilt
intresse för allt, som hade med
naturföremål och naturföreteelser att göra. Till
morföräldrarnas stora och välskötta
trädgård flydde han med sin lilla svster,
Cornelia, för att undgå de »pedagogiska
och didaktiska trångmål», som den stränge
fadren beredde dem. Det han hörde
berättas om den förfärliga jordbävningen
i Lissabon år 1755 åsynen av en
ovanligt svår hagelskur i Frankfurt a. M.
kort därefter uppskakade det 6-åriga
sinnet pä det allra djupaste och satte för
lång tid hans tankar i rörelse. I
»Dich-tung und Wahrheit»2 framhåller Goethe
hur gärna han som barn plockat sönder
blommor för att se efter på vad sätt
bladen voro fästade i kronan eller ryckt
ut fjädrar på fåglarna för att undersöka
deras vingar. Han låter förstå, att sådant
alls icke skedde av grymhet eller odygd,
utan av verklig vetgirighet. En magnet,
som länge uppväckt barnens undran,
förstördes fullständigt av hans »forsk-
1 Kampagne in Frankreich.
2 Erster Teil. Viertes Buch.
ningslust», och mycket länge försökte
han tillsammans med Cornelia — tyvärr
förgäves — att av ett gammalt
spinnrockshjul och några medikamentflaskor
göra sig en elektrisk maskin. »Redan
från mina tidigaste år», säger han,
»behärskades jag av undersökningslusta
gentemot föremålen i naturen.»
Den utmärkta uppfostran Goethe i
hemmet fick utbildade hans
iakttagelseförmåga och förberedde på mångfaldigt
sätt den blivande naturforskaren. Av sin
far och åtskilliga dugande lärare
undervisades han i alla grenar av naturläran,
och hans betydande anlag för teckning
utbildades till verklig talang. Fadrens
goda naturalsamlingar, där isynnerhet
mineralen voro väl representerade, tjänade
därvid som undervisningsmaterial, och
barnen måste själva bidraga till att öka
dem. De tvingades även till att praktiskt
deltaga i åtskilliga sysselsättningar, som
direkt utvidgade deras kunskap om
naturen. Goethe klagar ännu på gamla
dagar över de »många svåra stunder»,
som fadrens silkesmaskodling förorsakat
honom och hans syster.
Det hos Goethe tidigt utvecklade
natursinnet och den honom inneboende
känslan av världsalltets gudomlighet ser
man emellertid kanske allra bäst av den
ställning han som barn intog gentemot
religionen. Av sin fromma mor
uppfostrades han strängt religiöst, och hans
läggning gjorde honom särskilt
mottaglig för hennes gudfruktiga läror. Han
kom emellertid snart på den tanken att
»själv i all tysthet omedelbart närma sig
naturens store Gud, himmelens och jordens
skapare och upprätthållare, vars forna
vredesutbrott1 råkat i glömska genom
världens skönhet och det mångfaldiga
goda den ger oss.»2 Över huvud taget
1 Jordbävningen i Lissabon etc.
2 Dichtung und Wahrheit. Erster Teil
Erstes Buch.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
