Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Tolfte häftet - Goethes naturvetenskapliga studier och samlingar. Av Beatrice Zade
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
GOETHES NATURVETENSKAPLIGA STUDIER
637
i
GOETHEHUSET I WEIMAR I VÅRA DAGAR. Byggnaden vid gränden t. v. är ny
(jämför bilden sid. öjjJ och inrymmer Goethes naUirvetenskapliga samlingar.
att han mycket hellre velat bli bildande
konstnär än skald. Just genom sina »ringa»
naturliga anlag för målning, menar han,
drevs han till att så mycket ivrigare söka
efter lagar och regler. Han gav mera
akt på det tekniska i de bildande
konsterna än i poesien, »liksom vi alltid söka
genom förstånd och kunskaper fylla de
luckor naturen lämnat hos oss.»
I Italien kände han särskilt
smärtsamt bristen på regelmässighet i
koloriten. Ämne, indelning, form o. s. v.
studerades och planlades med största
noggrannhet vid varje tavla. Men blev det
fråga om färger, var allt överlämnat åt
en viss tillfällighet, åt smak, vana,
fördom eller godtycke. I de romerska
konstnärskretsarna fick Goethe fullkomligt
klart för sig, att man måste lära känna
färgerna »från den naturliga sidan, såsom
varande fysikaliska företeelser», innan
man kunde tillgodogöra sig dem för
konsten, och sin föresats att vetenskapligt
syssla med koloriten behöll han och
utförde, även sedan han kastat över bord
varje tanke på att själf bli bildande
konstnär.
Efter hemkomsten från Italien satte
han sig i förbindelse med en framstående
fysiker, professer Büttner i Jena, och fick
av denne låna åtskilliga optiska instrument
(glasprismor). Först när Büttner fordrade
sin egendom tillbaka, lät Goethe packa
upp instrumenten och anställde försök
med dem. Hans intresse fängslades
ögonblickligen, och därmed började hans
ihärdiga optiska forskningar. Deras första
resultat, de bägge avhandlingarna
Bei-träge zur Optik, utkommo 1791 och
1792. Icke mindre än ytterligare aderton
års mödosamma, oavlåtliga studier
behövdes emellertid, innan Goethes nästa
optiska verk, Zur Farbenlehre,
fullbordats. Ar 1810 voro det omfangsrika
arbetets alla tre delar (den didaktiska,
den polemiska och den historiska) färdiga
och utgivna i tryck. De följande tio åren
utarbetade Goethe sin Theorie der ent.
optischen Farben, och till sin levnads
slut fortsatte han att genom studier, till-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
