Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Tolfte häftet - Auguste Rodin och Villard de Honnecourt. Av Cecilia Wærn
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
646
CECILIA VVÆRN
PLANRITNING.
Ur Vilard dc Honnecourts skissbok.
Enligt den engelske utgivaren Willis
skulle det tunna pergamentsbandet i sitt
nötta skinnband rent av ha varit
mästarens egen skissbok under reseåren
-en så’n där som han i all hast drog upp
ur väskan, när det förekom något som
ban ville rita av, förklara eller för sig
själv reda upp. Det hände därvid att
boken vändes åt annat häll, så att en
särdeles vacker »beau Christ»-studie står
upp- och nedvänd på samma blad, som
ett par bastanta korstolar, eller ett par
halvnakna brottare (efter naturen), i den
tidens lustiga draperade och hopsurrade
linnebyxor, stä längs efter pä ett blad,
där han förut börjat rita (och förklara)
ett par planritningar till korpartier. Allt
bär skissbokens omedelbara och alltid
livaktiga prägel. För att höja intrycket
av direkt hälsning komma härtill pä
många blad — icke alla! — de lustigaste
beskrivningar, upplysningar eller
randanteckningar på latin eller picardisk
franska, ibland så långa att de flyta över
hela bladet mellan teckningarna. Han
har tydligen velat att den dyrbara boken
skulle bevaras för eftervärlden eller
åtminstone för de närmast efterkommande...
Den för oss mest suggestiva torde
vara en som bifogas till en planritning
av ett korslut med dubbel koromgång,
där han talar om att »istud bresbiterio»
(== presbyterium) påfanns av Vilardus
från Honnecourt och Petrus från
Cor-beia »inter se disputando». — — Två
1200-tals-mästare, som slå sina kloka
huvuden ihop för att finna en »elegant»
lösning på ett svårt och därför lockande
problem!
En annan gång heter det, om
vidstående bild, att på detta sätt kan man
sätta kapitalen av åtta kolonner på en
enda kolonn utan att de trängas, och
det, tycker han, är gott murararbete
(Sest li machonerie bone). Som av
bilden kanske framgår hava fackmännen
dock icke funnit någon handledning i
»gotikens» arkana i denna skissbok!
En del byggtekniska detaljer och
anvisningar förekomma visserligen bland
allt det mångt och myckna i boken -—
och måste ju nu betraktas med vördnad,
blandad med humor, när man jämför
dessa ofullständiga bilder med det
ståtliga resultatet. De tre blad av
sammanställda figurer (varur våra exempel
hämtats) som han själv beskriver som
estrai-tes de geometrie äro emellertid så
godtyckligt valda, summariskt tecknade och
oklart beskrivna, att de enligt den lärde
Willis, själv arkitekt, icke kunna vara
annat än tillfälliga lösningar av särskilda
problem, vilka slagit an på honom under
resorna — något »livat» eller »amusant>
skulle man kanske säga nuförtiden —
At herrar teknologers och chalmisters
uppmärksamhet anbefallas emellertid de
ritningar av primitiva engiens och andra
tekniska hjälpmedel, som byggmästarn
av det synnerligen käcka och ståtliga
korpartiet i S:t Quentin funnit värda att
»ta vara på» eller lära bort. . .
Men redan på nästa sida ritar han
av -— en prydlig snigel och en ståtlig
ung riddersman i hjälm och brynja.–
Efter några blad figurframställningar
ax-olika slag — ett krucifix, en sittande
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
